26 TEMA: NYA GREPP att patienten själv skulle klara av att göra kontroller och rapportera sina värden på en läsplatta. Nu bedöms det från fall till fall, behövs stöd så får hen det. Plattan används också för chatt och videosamtal med patienten, och som sambandscentral där alla i teamet registrerar sina personliga scheman. Sofia och Jessica jobbar halvtidmåndag till fredag i MST. Läkare och sjuksköterskor roterar enligt schema och är i tjänst fram till 22.00 och även helger. Jessica lyfter upp rehabs ljusgröna hygienväska och kollar av innehållet: munskydd, engångshandskar, handsprit och pocketmask. Än så länge har de inte behövt göra hjärt- och lungräddande insatser, men det var många tankar som dök upp i början. Har vi allting med oss? Vad gör vi om något händer? Sofia är specialistarbetsterapeut och Jessica läser sin magister i fysioterapi på distans och har sommål att bli specialist inom området äldres hälsa. De har jobbat tillsammans i drygt 16 år, kompletterar varandra och känner varandra utan och innan. Och med sin samlade kompetens inom internmedicin är de trygga i sina roller oavsett om de träffar patienter på akutmottagningen, en vårdavdelning eller i hemmet. – Erfarenheten av att möta multisjuka äldre gör att vi i vårt medicinska kunnande är väldigt breda. Det handlar inte bara om att ta hänsyn till exempelvis en försämrad hjärtsvikt, personen kanske även har parkinson i botten, diabetes och nedsatt känsel i fötterna och är inte helt kognitivt med, sammanfattar Jessica och fortsätter: – Det som är spännande är att vi nu jobbar mer sjukhusövergripande. Det innebär alltifrån komplicerade infektionspatienter till lung- och kardiologipatienter. Ibland innebär det att bromsa när de känner att det behövs andra insatser än vad de kan erbjuda. Det är de somhar ansvaret när patienten kommer hem och det måste vara patientsäkert. Men också gasa på och lita på bedömningen: ”det här kommer att gå bra”. Att ”släppa patienten” och lämna över ansvaret kan vara en process för avdelningspersonalen. Det tar sin tid och kräver information och återigen information. Det är något somhela teamet jobbat mycket med sedan projektstarten. När patienten lämnar sjukhuset ska även Samverkan vid utskrivning (SVU) vara avslutad och ansvarsfördelningen klar. De har olika journalsystem för dokumentation i sluten- och öppenvården och överrapporteringenmåste göras per telefon till kommunkollegorna när patienten skrivs ut från MST. De har också mött utmaningar under året som gått. Utmaningar som bland annat handlat om information till patienter och övrig vårdpersonal om vad de som arbets- och fysioterapeut kan göra och inte kan göra, och ska göra. De svarar båda nej, utan att tveka, på frågan om det är svårt att avsluta rehabiliteringen. Gränsdragningenmellan kommunen och specialistsjukvården är tydlig. För deras del handlar det om samma insatser som på avdelningen och det innebär oftast ett eller två hembesök. Som uppföljningen hos Tore. I enplansvillan löper livet på för Tore och Vera. I det inglasade uterummet blommar pelargonerna i oktobervärmen. Samtalet pendlar – och avbryts av många skratt –mellan att handla omnär Tore och Vera träffades för snart 20 år sedan på en pensionärsdans, till eftermiddagens inköpsplaner. Jessica och Sofia checkar också av hur de nya hjälpmedlen funkar. Sedan projektstarten har de haft ett litet sortiment av hjälpmedel på sjukhuset för korttidslån för att inte utskrivningar ska fördröjas. Men sedan i våras finns en överenskommelse med kommunen när det gäller hjälpmedelsförskrivning för långvariga behov, vilket har underlättat deras arbete betydligt. – Förtroendeförskrivningen fungerar fantastiskt Bitte Zetterman, sjuksköterska och vårdutvecklare, berättar för Sofia och Jessica om MST:s poster som fick förstapris på Sjuksköterskedagarna. Henrik Elg är enhetschef för MST. ”Vi kan prova ut, ordinera och installera hjälpmedel direkt på plats vilket vi upplever förenklar och avdramatiserar processen.” SOFIA RACCUIA, arbetsterapeut
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=