Arbetsterapeuten-2-2021

29 D e flesta av oss har fyllt i någon forskningsenkät, kanske intervjuats eller deltagit i en fokusgrupp. Vi har låtit fors- kare extrahera sin empiri ur oss, för att sedan förvandla den till statistik och göra sina analyser. Under den proces- sen har de skapat kunskap av våra svar. Margarita Mondaca forskar på ett helt annat sätt. När hon kommer till en plats, så är hon där för att skapa hållbar föränd- ring – av sig själv, av människorna som deltar och av strukturerna på platsen. – Jag tror på kunskap som vi bygger tillsammans. Min egen expertis är den vetenskapliga. Och alla personer som ingår i min forskning är experter på sina egna utmaningar i vardagen och i livet. Därför är det så viktigt att vi samarbetar i enmer jämlik relation. Kvaliteten på vårt teamsmöte svajar, men tråden i Margarita Mondacas berättelse är stadig. Den knyter ihop erfarenheter från diktaturens Chile till äldreomsorgen i Sverige på ett fullständigt självklart sätt: Mänskliga rättigheter äger rum i vars och ens vardag. Varje gång de kränks i ett land som Sverige, har en bit av välfärdssyste- met gått till spillo. För någon som likt Margarita Mondaca har upplevt politiskt förtryck av en hel generation är detta en närmast oförsvarbar försummelse. Hon tog sin examen i arbetsterapi i Chile strax efter diktaturens upplösning. Huvudintresset var psykisk ohälsa och mänskliga rättigheter. Ett helt land be- hövde rehabiliteras, inte minst den yngre generation som aldrig kunnat tala fritt utan att försätta sig själva i livsfara: – Vi hindrades från att ha en gemensam vision att uttrycka offentligt. En hel generation växte upp i ständig fara och i rädsla. Så många av oss förlorade familje- medlemmar, eller blev förföljda, eller torterade. Det fanns mycket att göra efter diktaturen. Det chilenska samhället var påverkat av de oerhörda kränkningar av mänskliga rättigheter som ägt rum, liksom individer och familjer. Under de femton år Margari- ta Mondaca arbetade kliniskt som arbets- terapeut i Chile hörde hon till pionjärerna inom inriktningen MR ochmental hälsa. När hon en bit in i karriären flyttade till Sverige vad det för kärleks skull. Frågan ommänskliga rättigheter saknar här den brutalitet honmött i Chile, men hon såg att det finns mycket att göra även här. Hon började med att plugga svenska och ta en mastersexamen. Doktorsexamen tog hon för två år sedan, avhandlingen hade titeln It´s my party – Opportunities for older adults to influence everyday activities in a nursing home setting . Sedan dess har forskningen inriktats på andra utsatta grupper, främst personer som kommer som asylsökande till Europa. MR-perspektivet är bärande även här, hon fokuserar på de psykosociala aspekterna av utsatthet och psykisk ohälsa. Bland an- nat för det arbetet, och för sin förmåga att forskningsanknyta grundutbildningen för arbetsterapeuter, har hon i år fått sti- pendiet till Ingela Petersson Lies minne. – Jag har gjort samma sak som alla lärare gör, säger hon anspråkslöst. Med sin forskning banar Margarita Mondaca vägen för framtidens arbetsterapeuter - de som hon hoppas kommer att bli samhälls- förändrare. Möt årets Ingela Petersson Lie-stipendiat. Tystnad finns inte på kartan Text: Marika Sivertsson Foto: Jonas Malmström kk TEMA: ARBETSTERAPIFORUM