35 DELAKTIGHET JÄMLIKHET AKTIVITETSRÄTTVISA I slutet av augusti samlades arbetsterapeuter från hela världen i Paris. Efter att världsorganisationenWFOT:s council meeting, där 57 medlemsländer var representerade, stakat ut riktningen för framtiden slogs portarna till världskongressen upp. A ndre vice ordförande Annika Lexén och förbundsordförande Ida Kåhlin är Sveriges Arbetsterapeuters delegater och deltog i årets council meeting, som är WFOT:s högsta beslutande organ. I år hade många av världsorganisationens ställningstaganden (position statements) redan arbetats fram och antagits via ett digitalt röstningsförfarande, bland annat omhälsosamt åldrande, digital vård och forskning om arbetsterapeututbildning. Mötet beslutade att välkomna Libanon, Etiopien och Costa Rica som fullvärdiga medlemmar och Kirgizistan som associerad medlem. Tidigare i år blev även Peru fullvärdig medlem. Därtill valdes nya styrelsemedlemmar. Annika Lexén berättar att kriget i Ukraina satte sin prägel på mötet, inte minst med tanke på att Olga Mangusheva, ordföranden för det ukrainska arbetsterapeutförbundet, var på plats. – Hon höll ett långt tal under council meeting… då tror jag nog att de allra flesta grät. Det var inte många ögon som var torra. Annika Lexén lyfter fram värdet av att träffa arbetsterapeuter från andra länder och utbyta erfarenheter. Det finns många likheter, men också många olikheter. I Norden är exempelvis arbetsterapi väletablerat medan andra länder fortfarande kämpar med att få sina utbildningar godkända enligt WFOT:s minimistandard. – Vi kan bidra med kunskap eftersom arbetsterapi har funnits under väldigt lång tid i Sverige. Det står i kontrast till ett land som kanske firar 10-årsjubileum. Hon tycker att nätverkandet, alla samtal ochmöten vidgar perspektiven och ökar förståelsen för andras villkor. – Internationellt arbete är jätteviktigt, det bidrar till freden i det långa loppet. Alla kontakter som organisationer i Sverige och andra länder har med varandra bidrar till samhörighet. Det förebygger fördomar när man träffar människor från andra kulturer. Hon berättar att aktivitetsrättvisa (occupational justice) och jämlikhet gick som en röd tråd i många av samtalen och diskussioner på council meeting, och även på kongressen somhade temat ”Occupational R-Evolution”. Kongressen lockade över 2500 deltagare från över 100 länder, som antingen var på plats i Paris eller deltog digitalt. Från kongressdagarna tar Annika Lexén bland annat med sig ett väldigt lyckat mingel för att fira att SJOT ska bli open access. – Många kom fram och tackade från länder där de annars kanske inte skulle ha tillgång till vetenskapliga artiklar. Det handlar också om ”justice”. När det gäller presentationerna lyssnade hon på flera intressanta dragningar inom sitt eget område, men det som verkligen stod ut var kanadensiska arbetsterapiforskaren KarenWhalley Hammells sju minuter om strukturell rasism inom arbetsterapi. Det var så fullt i salen att folk stod utanför och kikade in. Du som inte hade förmånen att vara på plats kan ta del av Karens Whalley Hammells syn på arbetsterapins vita lögner på nästa uppslag. Tidskriften gör också ett nedslag bland de svenska presentationerna på kongressen och skriver om Susanne Assanders och Emilie Mälstams forskning om reablement respektive att främja hälsosamma aktivitetsmönster för personer med risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Trevlig läsning! kk FOTO: CHRISTOPHE PEUS Annika Lexén på WFOT-scenen i Paris.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=