Fårskötsel Nr 3 2022

4 Ledare Jag tänkte att min ledare skulle handla om vad jag/vi gjort under mitt första år i styrelsen. Jag är avelsansvarig och den posten har haft snabb omsättning i några år. Det har gjort att det överlämningen inte varit optimal. (Inget ont om mina företrädare dock). Jag har fått bra hjälp av alla så nu börjar jag bli varm i kläderna. Växa Det är avelsföretaget VÄXA som räknar ut avelsvärdena på våra djur. I vinter har vi jobbat med Växa för att få till ett nytt avtal för avelskörningarna. Nu är vi bara signaturer från att vara i land med avtalet. Vi har redan börjat att jobba framåt. Ulf Andreasson från Elitlamm och Jan-Åke Eriksson på Växa har börjat med att försöka få till det så att våra system ska kunna skicka avelsvärderingsfilerna mellan sig utan handpåläggning. Det gör hela körningen säkrare och mindre kompetenskrävande. Tanken är att vi inte skall vara beroende av enskilda personer för att få avelsvärden. Det tillkommer även en hel del dokumentering av rutiner, hur avelsvärden är uppbyggda och vad de visar. Information om avelsvärden finns att läsa på SF:s hemsida under fliken ”Elitlamm och avel”, ”Avelsvärden”. Det finns också en broschyr att beställa på SF:s kansli. När synkroniseringen av systemen är färdig kommer rättning av avelsvärden som nästa punkt. Framför allt texelfåren har haft problem med avvikande avelsvärden. En del av problematiken är embryo och seminimport, andra att vi inte har känt till vad avelsvärdena har visat. När detta är åtgärdat kan kunskapen användas även på andra raser. Vår förhoppning är att avelskörningarna skall bli billigare och att vi ska kunna lägga mer pengar och fokus på avelsvärden som ger de avelsframsteg vi vill ha. Lite om avelsvärden Avelsvärden är ett mycket bra avelsverktyg om vi använder dem rätt. Men då gäller det att vi sätter in rätt uppgifter i Elitlamm. Vårdar vi inte avelsvärdena kan det gå så illa att vi tappar tillit till dem och det vore synd. Om man tittar på topplistornas baggar ser man att många av dem har lika många födda lamm som avvanda. Kan det verkligen vara så? Ett annat värde att fundera kring är tillväxt maternell. Där är det viktigt att vi kommer ihåg att registrera om vi gör flasklamm, annars får tackan räkna tillgodo sig flasklammet/lammen och hon blir övervärderad. Men det avelsvärde som påverkar värdena mest är om man glömmer att göra en egen grupp med djur som har avvikande uppfödningsmiljö. Här har det kanske varit krångligt hittills, men Elitlamm har förbättringar på gång. Avvikande miljö är till exempel om en grupp med tacklamm går på bättre bete och kanske till och med tillskottsutfodring. Nu har vi haft Blupavelssystemet ett antal år. En del raser har följt upp sina avelsvärden, andra inte. Jag tycker att det är en naturlig process att hålla koll på att de verkligen leder till framsteg och om de gör det ska man ha koll på om man bör vinkla om dem så att de inte driver någon egenskap för långt. Till exempel om man avlar på låg födelsevikt så får man små lamm, men hur små ska de vara, när är vi nöjda? Nu har vi inte möjlighet att ändra avelsvärden men när Växa och Elitlamm är färdiga med synkroniseringen av systemen och texelfårens avelsvärden är det bra om rasföreningarna börjar se över sina rasavelsvärden. Om man tycker att något behöver ändras får vi börja att modifiera värdena. Leicesterfårsföreningens motion Till stämman förra året fick vi en motion från Leicesterfårsföreningen om hur vi ska jobba med varandra och vem som gör vad. Stämman 2020 hade Gotlandsfårsföreningen lagt en liknande motion. Vi har jobbat mycket med dessa frågor och kommit långt. Nu har vi gjort ansvarsområden för SF, föreningar och riksdomare. Jag tycker att alla har bjudit till för att få detta att bli bra. Nästa steg i denna grupp blir att få riksbedömningen digital. Vi har kommit en liten bit men det är viktigt att det blir bra. Vi hoppas att det ska bli enklare ute på bedömningsplatserna, enklare anmälningssystem och fakturering och en databas där man kan söka på baggar med Avelsarbetet inom Fåravelsförbundet

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=