NR 1 2023 PARKINSONJOURNALEN 25 SVEN PÅLHAGEN w Sven Pålhagen, docent i klinisk neurologi och andre vice ordförande i Parkinsonförbundet, har varit medlem i Socialstyrelsens projektgrupp från start samt prioriteringsordförande för båda versionerna. w Områdesansvariga för Parkinsons sjukdom i versionen från november 2022 av nationella riktlinjer har varit överläkarna Mathias Sundgren, Karolinska universitetssjukhuset, Solna, och Karin Gunnarsson Universitetssjukhuset, Örebro. » på bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna tar upp flera områden: diagnostik, behandling av grundsjukdomen, symtomatisk behandling, kontinuerlig uppföljning, multiprofessionellt teambaserat arbete och rehabilitering. Vilka olika typer av rekommendationer finns i riktlinjerna? – Det finns tre olika typer av rekommendationer i riktlinjerna: 1) Åtgärder somhälso- och sjukvården ”bör”, ”kan” eller ”i undantagsfall kan” erbjuda. Dessa är rangordnade i prioritetsnivåer från 1, somhar störst angelägenhetsgrad, till 10 somhar lägst angelägenhetsgrad. Så finns det 2) åtgärder som inte bör erbjudas alls och 3) åtgärder som inte bör erbjudas rutinmässigt utan endast inom ramen för forskning och utveckling. – Rangordningen sker utifrån en erkänd nationell modell (Prioriteringar i hälso- och sjukvården, prop 1996/97:60) för prioritering, det vill säga en samlad bedömning av tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effektivitet och kostnadseffektivitet. Denna modell utgår i sin tur från de tre etiska grundprinciper som hälso- och sjukvården har: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. I prioriteringsarbetet beaktas även evidens för effekt av åtgärden, det vill säga hur starkt det vetenskapliga stödet är. Hur vet vi att de nationella riktlinjerna gör skillnad, hur följs de upp? – I arbetet med de internationella riktlinjerna tog Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer. Indikatorerna används i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen. Syftet med utvärderingarna är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen, och utvärdera följsamheten till riktlinjerna och vara underlag för förbättringsarbetet. – Vissa indikatorer är möjliga att mäta från befintliga datakällor – bland annat patientregistret och sregistret – medan andra är så kallade utvecklingsindikatorer och lämpligen utgår från lokal eller regional nivå. I kvalitetsregistret Parkreg ingår samtliga indikatorer såväl övergripande som utvecklingsindikatorer. – Målnivåerna anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma ifråga för en viss behandling eller åtgärd och ställs emot de aktuella förhållandena. – Socialstyrelsen har haft ambitionen att hålla riktlinjerna aktuella genom regelbundna översyner och genomföra uppdateringar vid behov. Tyvärr har detta inte kommit till stånd. – Andelen personer som gjort ett årligt läkarbesök varierar mellan regionerna. Andelen varierar mellan 43 och 82 procent i mätningen som gjordes år 2020. Det är ingen region som uppnår den nationella målnivån på minst 90 procent. I de flesta regionerna minskade andelen läkarbesök under år 2020, men i ett par regioner ökade andelen läkarbesök under pandemin (se diagram 53, sidan 22). – Andelen personer med Parkinsons sjukdom som har haft ett läkarbesök inom den specialiserade öppenvården varierar mellan olika åldersgrupper. Under 2017–2020minskade besöksfrekvensen successivt med stigande ålder. Vid jämförelse av år 2020 och 2019 minskade andelen besök något mer för åldersgruppen 75–84 år. I åldersgruppen till och med 64 år har 80 procent haft minst ett besök inom den specialiserade öppenvården år 2020 (se diagram 54). På Socialstyrelsens hemsida kan man ta del av mer information om uppdateringen av riktlinjerna. Parkinsons sjukdomkräver envårdkedjapräglad avkvalitet, tillgänglighet, kontinuitet ochmed lika möjligheter till behandlingöverhela landet.Att få en tidigdiagnos och lämplig insatt behandlingäravgörande eftersomen fördröjddiagnos kan innebära förloradeårmed sämre livskvalitet. ’’
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=