28 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2023 Välkommen till Sveriges första assistansbolag I slutet av 70-talet fick Mikael Särnmark en allvarlig hjärnskada i samband med en olycka och blev sittande i lägenheten med hemtjänst. Det funkade inte särskilt bra. Han ville ju ut och leva, inte bara överleva. Turligt nog var Mikaels förmåga att kämpa fullt intakt. Och han kämpade för sin rätt till ett bättre liv. Lösningen blev att starta Sveriges första assistansbolag. Idag är Särnmark en stor assistans- anordnare med kontor landet runt. Men hos oss hamnar inga vinster i några riskkapitalisters fickor. Den bästa möjliga assistansen till dig (och Mikael) är fortfarande vårt mål. Läs mer: sarnmark.se Enav studiernaavseendeprevalens av smärtahos parkinsonpatienter visadeatt 50procent avpatienternaaldrig fått någon smärtbehandlingvare sig farmakologiskeller fysioterapeutisk. ’’ TEMA SMÄRTA Denna behandling kan också minska muskelrelaterad smärta som beror på rigiditet (stelhet i muskler), hypokinesi (små steg med mera) och akatisi (skakningar, darrningar i händer, armar och ben, käke och ansikte). FLERA VETENSKAPLIGA STUDIER har visat att apomorfin inte har någon smärtlindrande effekt hos patienter med parkinsonrelaterad smärta. Det betyder att dopaminagonister inte har samma effekt som L-dopa. Striatala hand- och fotdeformiteter, typiska för avancerad Parkinson, går oftast hand i hand med långvarig smärta och svarar inte på L-dopabehandling. Läkemedel mot spasticitet, såsomBaclophen, antikolinergiska preparat samt BotulinumToxin typ 1 (Botox, Dysport med flera) har sin roll hos den gruppen av parkinsonpatienter. Hos patienter med diagnosticerad neuropatisk smärta (smärta som beror på skada eller sjukdom i nervsystemet) har sekundära analgetika avgörande roll. Sekundära analgetika är antidepressiva (Saroten, Venlafaxin, Mirtazapin, Duloxetin) och mediciner mot kramper/epilepsi (Gabapentin, Pregabalin) oftast i kombination och i låga doser. Detta leder till minskad risk för utveckling av svåra biverkningar i kontrast till behandlingen med ett läkemedel i höga doser. I utvalda fall, där alla farmakologiska försök inte lyckades minska smärtintensiteten, är det indicerat behandling med låga doser opioider. Buprenorfin (Temgesic, Norspanplåster), Palexia snabbverkande och Palexia Depot är läkemedel som inte behöver dosjustering hos äldre och har nästintill obefintlig risk för utveckling av allvarliga biverkningar hos äldre patienter med Parkinson. Enstaka studier på DBS (deep brain stimulation) har visat en viss effekt på parkinsonsmärta samt några studier på lågenergi medicinsk laser. Det återstår mer forskning inom dessa behandlingsmetoder som kan leda till bättre förståelse och eventuell klinisk användning.« LÅNGVARIG SMÄRTA ”Smärta är ett stort hälsoproblem i Europa. Även om akut smärta skäligen kan betraktas som ett symtom på sjukdom eller skada, långvarig och återkommande smärta är ett specifikt hälsoproblem, en sjukdom i sin egen rätt.” EFIC-Europe_ Against_Pain_2001_ book.pdf (europeanpainfederation.eu)
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=