22 PARKINSONJOURNALEN NR 3 2023 Många av Parkinsonförbundets medlemmar har träffat en fysioterapeut (benämning på sjukgymnast sedan 2014) i samband med att man har fått sin diagnos, men det brukar ofta dröja några år innan det blir aktuellt att träffa en arbetsterapeut. Så vad gör en sådan? – Som legitimerad arbetsterapeut arbetar man med människor som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att utföra aktiviteter för att klara sin personliga vård, sitt boende, arbete eller sin fritid. För att förhindra aktivitetsbegränsningar orsakade av exempelvis åldrande, skada eller sjukdom i yrket ingår såväl förebyggande åtgärder som pedagogiska uppgifter och handledning av anhöriga, berättar Nina, när vi träffas i korridoren mellan Hemsjukvård Nordost kontor och Norrby Seniorboende i Örebro. Valet av yrke var inte självklart för Nina Larsson som inte ville låta sig påverkas av sin pappas rekommendationer. – Pappa med sin bakgrund som arbetsförmedlare, föreslog redan när jag var i 16–17-årsåldern att jag skulle satsa på det här yrket. TROTS EN VISS tvekan efter mindre lyckad praktik inom äldreomsorgen blev det ändå arbetsterapeututbildningen till slut. Med facit i hand och 41 år i yrket finns det ingen tvekan om att det var rätt val. – Jag har förstås haft mina upp- och nedgångar under alla arbetsår. Det härliga är att jag fortfarande tycker att det är ett väldigt stimulerande och meningsfullt arbete. Med min erfarenhet och kunskap upplever jag att det bidrar till att göra skillnad i patienters vardag. En person med Parkinson kan ha fysiska begränsningar men även kognitiva som gör att det är svårt att planera sin dag och komma ihåg vad som ska göras. Är det något särskilt som personer med Parkinson behöver stöd och hjälp med för att klarar av sitt jobb, sin vardag, sin utbildning? – Alla personer är individer, så det är inte så lätt att säga utifrån diagnos. Man utgår från vad det finns för problem. Det handlar även om hur miljön är, vad man har för stöd runt omkring, hur aktiv man är och vilka förutsättningar man har. PROBLEM MED BALANS och gång är ganska vanligt bland personer med Parkinson, och rädslan att falla kan bidra till ett alltmer stillasittande liv vilket i sin tur kan ge en negativ påverkan på humör och hälsa. Vad kan arbetsterapeuter bidra med här? – Vi kan erbjuda hjälpmedel eller strategier som underlättar i hemmet och utanför hemmet. Som hjälpmedel vid duschsituation (minska fallrisk). Förflyttning i och ur sängen, göra toalettbesök, resa sig upp från stolar, förflytta sig i bostaden med rollator eller rullstol, kunna utföra köksarbete sittandes på en arbetsstol. När det gäller kognitiva problem, nedstämdhet eller problem med minnet, är det inte alla som känner sig bekväma med att berätta det själv. – Vid ett besök i hemmet försöker vi se de små detaljerna som kan vara lösningen i vardagen och försöker tillsammans med patienten och anhöriga komma fram till vad de kan tänka sig att ta emot för insatser. En del kan behöva stöd för att hitta balans i sin vardag och orka. Om man har svårt med minne och struktur finns det exempelvis hjälpmedel som visar vad det är för dag, datum, månad och år. Anhöriga kan vara de som först ser att den parkinsonsjuke behöver hjälp i hemmet. Hur ska man göra för att komma i kontakt med en arbetsterapeut? Är det långa väntetider? Vi vill hjälpa till att underlätta vardagen Det går inte att ta miste på Nina Larssons engagemang i att ge människor stöd och hjälp för att få vardagen att fungera. – Arbetsterapeuter ser hela människan, det är det som är arbetsterapi, säger hon. TEXT OCH FOTO EVA-LENA JANSSON NINA LARSSONS BÄSTA TIPS w Det är aldrig fel att kontakta arbetsterapeuten och be att få ett hembesök för bedömning om hur din vardag ser ut. Våga ta upp om du har problem med minnet, om du har svårigheter att planera eller utföra något eller behöver hjälp med att strukturera vardagen. w Dagrehabiliteringen inom kommunen kan vara ett stöd för dig om du inte orkar delta i föreningsliv. Du får en bra stimulans både fysiskt och psykiskt i ett socialt sammanhang. w Försök göra sådant du blir glad av. Det kan vara vad som helst. Det är viktigt att du kommer ut och gör saker som får dig att tänka på annat än din diagnos. Nina Larsson, arbetsterapeut: REPORTAGE ARBETSTERAPI
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=