Parkinsonjournalen Nr3 2023

32 PARKINSONJOURNALEN NR 3 2023 TEMA WORLD PARKINSON CONGRESS Det är både kostsamt och tar lång tid att få ett nytt läkemedel godkänt. En något kortare väg till apoteken blir det om läkemedlet redan är godkänt för något annat syfte. Amantadine var till exempel först ett läkemedel för behandling av influensavirus men är nu en vanlig parkinsonmedicin. Parkinsons sjukdom är mycket komplex och påverkar, eller påverkas, av många olika biologiska processer i kroppen. Nu tar forskarna hjälp av AI för att hitta redan godkända läkemedel som har effekt för dessa processer och som även kan användas vid Parkinson. AI används också för att hitta samband i stora databaser med historiska hälsodata. Man tittar på förekomsten av Parkinson hos personer som behandlas med andra läkemedel. Forskning pågår bland annat i Frankrike för att försöka identifiera om användning av något eller några läkemedel kan kopplas till en lägre andel diagnostiserade för att på så sätt hitta läkemedel som skyddar mot sjukdomen. I Sverige pågår redan patientstudier med Montelukast, en astmamedicin och Exenatid, ett läkemedel som använts mot typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa faktiskt ska kunna bromsa sjukdomsförloppet. Men forskningen pågår alltså för fullt för att hitta många fler kandidater som kan ta genvägen till apoteken.« Positiva rapporter om nya framsteg Forskningsgenombrott kan leda till att Parkinsons sjukdom kan upptäckas med hjälp av ett blodprov – redan innan symtomen visat sig. TEXT KARIN NORDBORG Återanvändning av mediciner – det är en genväg som nu tar hjälp av AI. TEXT KARIN NORDBORG För många tar det lång tid innan man får klarhet i om det är Parkinson eller något annat sjukdomstillstånd som orsakar ens symtom. Feldiagnoserna är dessutom vanliga. Diagnosen sätts kliniskt, baserat på en läkares undersökning och samlad bedömning av patientens mående över tid. Det har hittills inte funnits någon tillförlitlig markör för sjukdomen som visat sig någon annanstans i kroppen än i hjärnan. Eftersom de påverkade områdena sitter just i hjärnan har man inte kunnat ta några prover på levande människor. Men nu har forskare vid The Michael J Fox Foundation for Parkinson’s Research (MJFF) hittat en sådan sjukdomsmarkör. Vid Parkinsons sjukdom klumpar ett protein som heter alfa-synuklein ihop sig på ett sätt som skadar dopaminproducerande celler i en del av hjärnan. Efter årtal av forskning vet man hur de här felaktiga molekylerna sprids från en neuron till en annan. Det är de här smittande ”fröerna” som man nu kan upptäcka på andra ställen i kroppen. På engelska benämns dessa test ”alpha-synuclein seed amplification assay” och förkortas a-syn SAA eller SAA. A-SYN SAA TEST har hittills använts främst i ryggmärgsvätska och på hudprover men snart ska det kunna användas även på blodprov. Enligt forskarna anses testet anses mycket tillförlitligt. Det gav positivt utslag hos över 88 procent med diagnos och bara positivt hos några få procent av personer utan diagnos. Det ger dock utslag även på atypisk parkinson. Eftersom diagnosen idag sätts baserat på förekomsten av symtom och testet kan vara positivt även innan dessa symtom visat sig, väcker upptäckten en diskussion om det kan bli aktuellt att ändra diagnoskriterierna.« Läs mer: w https://pubmed.ncbi. nlm.nih.gov/37059509 4 Kan upptäckas innan symtomen visat sig 4 Lättare återanvändning av mediciner

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=