28 PARKINSONJOURNALEN NR 4 2023 TEMA BEHANDLINGSMETODER Kvällen inleddes med att Parkinson Stockholms länsförenings ordförande, Karin Nordborg, hälsade alla varmt välkomna och berättade om länsföreningens aktiviteter och om vikten och vidden av att vara medlem i Parkinsonförbundet. Föredragshållaren Per Svenningsson, professor vid Karolinska institutet samt överläkare vid Akademiskt specialistcentrum och Karolinska universitetssjukhuset i Solna, drog såklart många medlemmar som alla ville ta chansen att få en inblick i vad som nu är på gång på forskningsfronten. Vilka studier pågår, när vet vi resultatet och finns det möjlighet att delta i någon studie? Per är en av Sveriges ledande experter inom forskning om Parkinsons sjukdom och relaterade sjukdomar, och han är även verksam kliniskt och har patienter. Han tydliggjorde att Parkinsons sjukdom är en komplex sjukdom som påverkar funktionen i hjärnans nervceller. Främst skadas cellerna som producerar dopamin. Alla drabbas olika, men vanliga yttre symptom är skakningar, långsamma rörelser och stelhet. Dessutom får man ofta problem med magen, ökad stresskänslighet och trötthet. Symptomen lindras med hjälp av läkemedel och andra behandlingar. Det som dock ännu saknas är broms- och botemedel. Men här är forskningen på området nu intensiv och svenska forskare ligger i framkant. Per började sin föreläsning med att föredra om de läkemedel som finns mot Parkinsons sjukdom. Därefter föredrogs om dosglapp och avancerad behandling som man kan få hjälp av när tabletterna inte längre räcker till. (Du kan läsa mer om vad dosglapp är på sidorna 20–23). Rörelse och dans Vi som varit med ett tag vet hur viktigt det är med fysisk aktivitet, särskilt för personer med Parkinson. Därav intog Åsa N Åström scenen. Åsa är verksamhetsutvecklare på Balettakademin och välkänd för många med ”Dans för Parkinson”. Åsa fick alla 350 deltagare i salen att röra sig. Ett skönt avbrott som gav oss nya krafter inför nästa del av föreläsningen, forskningen. Forskning Med extra stort intresse hörde vi om de läkemedel som det pågår forskning kring. Per Svenningsson uttryckte särskilt att Sverige ligger i framkant och arbetar tillsammans med andra parkinsonforskare aktivt med flera studier som kan framöver ge goda resultat. Här nämndes bland annat en viktig studie om astmamedicinen Montelukast, som redan i mindre form studerats och visat goda resultat, och som i början av 2024 drar igång i en större studie. Studiens namn är: Montelukast as disease modifying treatment in mild-moderate Parkinson’s double-blind randomized placebo-controlled phase II trial. I studien deltar män och kvinnor med diagnosen sannolik Parkinson och stabilt behandlade med L-dopa. Personerna får behandling med Montelukast 30 mg, två gånger dagligen, i 18 månader. En annan viktig studie är den om diabetesmedicinen Exenatid som makarna Mats och Ingrid Heiman ekonomiskt stöttat med drygt 3,6 miljoner kronor genom sin stiftelse Parkinson Research Foundation. Frågan som studien ska ge svar på är om diabetesmedicinen bromsar Parkinson sjukdom. Projektet är en klinisk prövning av Exenatid som även förmodas ge positiva effekter på sjukdomsförloppet vid Parkinsons Ja, det finns hopp i sikte! 350 medlemmar och intresserade hade slutit upp till föreläsningen ”Parkinsons sjukdom – finns det hopp i sikte?” en oktoberkväll i ABF:s största sal, Z-salen, på Sveavägen i Stockholm. TEXT OCH FOTO JENNY LUNDSTRÖM Per Svenningsson, Karin Nordborg och Lisa Hainke deltog i föreläsningen ”Parkinsons sjukdom – finns det hopp i sikte?” i Stockholm i oktober.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=