kk ”Relationer är svåra att sätta ord på” Personcentrering handlar om relationer. Lätt att förstå på pappret och i dag också inskrivet som riktlinje för hur vi ska arbeta inom vården. Men att kombinera professionellt kunnande med mänskligt görande är inte lika enkelt i praktiken, säger Qarin Lood. Text: Pontus Wikholm Foto: Jenny Ingemarsson Det kan vara befriande att ha att göra med en chattbot. Du får raka och vänliga (men helt könlösa) svar. I verkliga livet har människor pms, dyngsura skor, en obändig frisyr och ingen ork att lyssna. Men vi är alla beroende av varandra – något vi ofta glömmer bort i individualiserade samhällen. – Personcentrering handlar om att se varje människa och visa det i handling och beslut. Ska en vara helt korrekt är det en handlingsetik kring hur vi bemöter varandra som människor, säger Qarin Lood, docent vid Göteborgs universitet, som de senaste tolv åren vigt sin forskarkarriär åt personcentrering. Utvecklingen mot ett personcentrerat förhållningssätt har gått fort. Det är kärnan i Nära vård – personen ska vara delaktig och personalen en resurs i hälsoprocessen. I praktiken betyder personcentrering olika saker, i olika situationer, för olika personer. Personen måste ses i sitt sociala sammanhang, med anhöriga och i relation till andra människor. – Som nyutbildad arbetsterapeut 2007 var jag uppfylld av min egen profession. Jag hade en lista att följa: Har du trappa? Har du badkar? Har du dusch? Jag utgick från det arbetsterapeutiska perspektivet – det var det som förväntades av mig. Jag var inte öppen för att lyssna in den andres perspektiv. Där och då. 17
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=