19 anses vara viktigare att bädda sängen än att sitta och läsa tidningen med personen. Då behövs en chef som kan gå in och styra prioriteringsordningen. Det kanske inte är en adl-bedömning som är det viktigaste för just den här personen, just nu. Styrdokument och riktlinjer är viktiga, men Qarin Lood säger att vi måste vara öppna för att de inte passar för alla personer eller i alla situationer. Då det funkar – ett bra möte – är det viktigt att reflektera över det. Vad var det som gjorde att det kändes bra? Och så bygga vidare på det till nästa möte. Men det kan vara svårt att överföra den relationella kunskapen. – Den uppgiftsbaserade arbetsterapin som att förskriva ett hjälpmedel, göra en bedömning eller en aktivitetsträning kan jag överrapportera. Relationer är svårare att sätta ord på. Fasta vårdkontakter för att bygga upp långvariga relationer skulle underlätta. Modellen med utbytbara arbetsterapeuter som jobbar som konsulter tror hon inte på. Varken för patienterna eller arbetsterapeuterna. – Då hamnar vi igen i en arbetsterapeut-klientroll. Vi måste få utnyttja vår kompetens och vår erfarenhetsbaserade och relationella kunskap om människor vi möter i vårt arbete. Qarin Lood lyfter rollen som Centrum för personcentrerad vård, GPCC i Göteborg, haft för att sprida forskning om personcentrerad vård. Det har bidragit till att förhållningssättet fått fäste hos SKR och Socialstyrelsen. Också internationellt, i till exempel Storbritannien och Australien, jobbar de mycket med personcentrering. Medan andra länder är kvar i det naturvetenskapliga paradigmet och pratar patientcentrering. Men Sverige är på gång. – Både i vardagen i arbetsterapeutisk praxis och på utbildningarna, inte minst, har det hänt otroligt mycket. Jag tänker att det är där vi måste börja. På grundutbildningen används bland annat rollspel, reflektion och litteraturstudier som verktyg för att lära ut personcentrerad handlingsetik. Men VFU är kanske den viktigaste arenan där verkliga möten ger studenterna möjlighet att tillämpa etiken. Men så kommer de ut i en verksamhet där det inte funkar? – När jag undervisar brukar jag säga att en behöver vara lite snäll mot sig själv och ta vara på de där glimtarna av personcentrering. Och reflektera över det som faktiskt har gått bra. Nu fick jag till ett himla bra möte och kunde följa det genom hela processen. Vad var det som gjorde det? Och så bygga vidare på det positiva. Vinsterna med personcentrering är dokumenterade. De flesta studierna har utvärderat effekterna på rollen som patient, men det börjar komma kvantitativa utvärderingar av effekter för personal. De kvalitativa studier som finns, kring betydelsen av att arbeta personcentrerat, visar att det känns meningsfullt och bidrar till arbetstillfredsställelse och i förlängningen minskad sjukfrånvaro. – Personcentrering är ett väldigt bra verktyg. Då jag trivs på mitt arbete och om jag känner att jag är värdefull stannar jag kvar. Vinsterna är otroligt många – både hälsoekonomiskt och ur ett arbetsmiljöperspektiv. Hon fortsätter: – Bemötandet i vården är otroligt viktigt på flera plan. Det ger friskare patienter och nöjdare personal om vi jobbar personcentrerat. Och kan samtidigt spara pengar. Det vore ju idiotiskt att inte göra det. ¶ Personcentrering med Qarin Lood k Personcentrerad omvårdnad – i teori och praktik, av David Edvardsson och Annica Backman. Kap. 8 handlar om personcentrerad rehabilitering. k Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik, av Inger Ekman. I kap. 2 om arbetsterapi som del av tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. k Becoming part of an upwards spiral: Meanings of being person-centred in nursing homes, av Qarin Lood, Marit Kirkevold och David Edvardsson. ”Det kan ta mer tid initialt att etablera en relation, men vi vinner tid i slutändan. För vi gör rätt saker direkt, i stället för att göra det vi tror är rätt.” QARIN LOOD
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=