Arbetsmiljöverkets definition av kränkande särbehandling lyder: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.” – Många är osäkra på vad som gäller. Räknas det som hände som kränkande särbehandling? Det viktigaste då är att man för en dialog och inte låter det eskalera – det är hur du upplever situationen som räknas, säger Michael Sahlin. Ofta är det på arbetsplatser med brister i arbetsmiljön – med obalans mellan ställda krav och resurser, otydliga ansvarsområden, pressat schema, frånvarande chefer – som kränkande särbehandling kan uppstå. Att bli orättvist behandlad av en kollega eller chef kan leda till ohälsa och att man inte blir en del av arbetslaget. – Sveriges Arbetsterapeuter förespråkar starkt att arbetsgivaren har eller tar fram en policy där det framgår vad som är okej på arbetsplatsen. Med en tydlig policy om hur vi uppför oss mot varandra är det lättare att lösa konflikter. Enligt Arbetsmiljöverket ska rutinerna för att förebygga kränkande särbehandling åtminstone ta upp vem som ska underrättas samt ha alternativ om det exempelvis är närmaste chef som kränker. Man ska också veta vad som händer vid en anmälan om dålig arbetsmiljö – vem som får ta del av informationen och vem man kan vända sig till för att få hjälp. – Det är en tuff situation att vara i. Ska jag prata med mina kollegor? Man vill ju inte att chefen får vetskap innan man är säker. Det är alltid bra att lyfta arbetsmiljöproblem på ett personalmöte. Om det är för obehagligt kan man be skyddsombudet ta upp det som en allmän fråga. Skyddsombud är skyddade genom förtroendemannalagen och ska inte få problem om de påtalar brister i arbetsmiljön. På större arbetsplatser kan det finnas skyddsombud för specifika yrkesgrupper, men det vanligaste är att skyddsombud – oberoende av profession – representerar alla medarbetare. – Det kan hända att det är närmaste chef som är problemet. Ofta står ord mot ord, och för att kunna ta frågan vidare behöver man anmäla det som inträffat. korta om 3Brister i organisationen Ofta finns bakomliggande faktorer som möjliggör kränkande särbehandling på en arbetsplats. Det kan vara brist på respekt och tillit, bristande ledarskap, ständiga förändringar, stress, otydliga ansvarsområden eller olösta konflikter. Både chefer och medarbetare kan särbehandla eller särbehandlas. Uppträd schysst – ditt beteende är dina kollegors arbetsmiljö. Kränkning Mobbning regleras i arbetsmiljölagen och är det som oftast används när man talar om kränkande särbehandling. Då sker kränkningarna under en längre tid och riktas mot en enskild person eller grupp, som till exempel att systematiskt ignorera, tala illa om eller frysa ut någon. Att undanhålla information är också en form av mobbning där det råder obalans mellan förövare och offer. Diskriminering Sexuella trakasserier i form av beröringar, oönskade närmanden, kommentarer av sexuell natur är en grov from av kränkande särbehandling som regleras i diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. kränkande särbehandling 42 Att ignorera, tala illa om eller behandla någon olika på grund av vem de är, vad de tror på eller hur de lever kan vara kränkande särbehandling. Sveriges Arbetsterapeuters ombudsman Michael Sahlin reder ut vad som gäller på en arbetsplats. Vänta inte med att utreda kränkningar KOLL PÅ FOTO: PONTUS WIKHOLM
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=