Arbetsterapeuten-5-2023

12 HALLÅ DÄR! Varför valde du klimakteriet som ny arena? – Jag gjorde min praktik på en vårdcentral och märkte att det fanns brister i vården för kvinnor i förstadiet till klimakteriet – det handlar mest om läkemedelsbehandling. Samtidigt var det många som undrade om det fanns något annat de kunde göra. Vissa var rädda för biverkningar av läkemedlen eller kände en oro för hormonpreparat. Jag frågade gynekologen på vårdcentralen, men de kunde inte erbjuda någon annan vård. Vad hade kvinnorna för symtom? – Dålig sömn, vallningar och svettningar, oro, stress och hormonsvängningar. Någon var arg hela tiden. De kände inte igen sig i sitt känslomönster. Det kan vara en svår övergång från fertil till icke-fertil. För många leder det till stora förändringar i levnadsvanor och rutiner. Hur kan en arbetsterapeut stödja i övergångsstadiet? – Vi är bra på att behandla levnadsvanor och arbetar redan med personer med depression och utmattning och gör sömnkartläggningar. Men man behöver komplettera med kunskap om klimakteriet. En arbetsterapeuts insats skulle förstås skilja sig från barnmorskans*, men vi är starka på områden som aktivitet, miljö, anpassningar och att få in nya rutiner i vardagen. Hur kunde det gå till? – Vi kan stötta individuellt, i grupp och på samhällsnivå. Förutom personcentrerad vård tror jag på gruppinterventioner. Det betyder mycket att träffa andra i samma situation och lära av varandra. I dag får man inte långsiktig hjälp utan kan bara dämpa symtomen. Du har börjat jobba på en vårdcentral i Ängelholm, har du mött kvinnor i förstadiet till klimakteriet där? – Nej, inte direkt. Som så många andra är jag ensam arbetsterapeut på vårdcentralen. Det finns varken resurser eller tid – det är många olika patientgrupper och mycket att lära sig som ny. Vad är ditt bästa tips för andra arbetsterapeuter? – Jag tror att vi generellt måste arbeta mer hälsofrämjande, så det blir hållbart över tid och individer kan bli mer självständiga och hitta information. Jag skulle rekommendera alla intresserade att läsa boken Stark genom klimakteriet av Monika Björn. Den tar upp många av frågorna och är enkel att följa. pontus wikholm * I Skåne finns över 20 barnmorskemottagningar med klimakterierådgivning. FOTO: PRIVAT BILDER: MOSTPHOTOS … Cassandra Englund, som vid Högskolan i Jönköping gjorde sin VFU på nya arenor om arbetsterapi för kvinnor i förstadiet till klimakteriet. Reablement under luppen Reablement är en personcentrerad hälsofrämjande insats riktad till personer som behöver långvariga vård- och omsorgsinsatser. Tanken är att främja individens förmåga att ta hand om sig själv. På sbu.se finns två översikter som går igenom kunskapsläget kring reablement, både i hemmet och på särskilt boende. Ladda ner på sbu.se, sök på reablement. 15 000 män … drabbas av hjärtinfarkt varje år. Läs mer på hjart-lungfonden.se. Hbtqi-osäker äldreomsorg En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att många äldre hbtqi-personer känner oro inför att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst. De är bland annat osäkra på vilket bemötande de kommer att få och på personalens kunskap. Samtidigt är det bara en mindre andel kommuner som har ett aktivt hbtqi-arbete kopplat till likabehandling av äldre. – Många kan tidigare ha upplevt stigmatisering eller diskriminering och är därmed oroliga för framtiden som äldre och att behöva äldreomsorg. Det kan handla om oro för att bli bemött negativt eller om huruvida personalen har kunskap om hbtqi-frågor. De vi har intervjuat lyfter också fram att personalkontinuitet kan vara extra viktigt för att skapa trygghet, säger Charlotte Fagerstedt, projektledare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. Mer på socialstyrelsen.se. Missad adhd Vuxna med adhd har en ökad risk att drabbas av olika hälsoproblem, men i dag får väldigt få vuxna en diagnos, trots symtom. Det visar en avhandling från Örebro universitet. En orsak kan vara att symtomen misstas för naturligt åldrande. Läs på oru.se, sök på adhd. Nära till grönska bra för stadskids Säg natur och många tänker på skogen, fjällen, öppna vidder ... Men det finns natur i städer också, den ser bara lite annorlunda ut. Forskare vid Lunds universitet har i en studie sett att stadsbarn som har grönska nära sitt hem verkar må bättre och uppger mer välmående än andra. Läs mer på forskning.se, sök på grönska.

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=