39 – Personer som inte varit sjukhusinlagda hamnade lite utanför så vi startade fokusgrupper för dem också, säger Siri-Li och tillägger: – Till skillnad från den första vågen så har den gruppen fått kämpa med att bli trodda i sin sjukdom. Många har problem med Försäkringskassan. Och de tror kanske inte riktigt på sig själva heller. Lider jag verkligen av de här besvären? säger de, berättar Siri-Li och tillägger att patienterna kan säga att det är skönt när hon påpekar att de ser trötta ut. Erfarenheterna i fokusgrupperna skiljer sig åt en del. Gruppen som hade sjukhusvårdats hittade en gemenskap i att vara överlevare, och ägnade mindre tid åt att samtala om arbetsåtergång än de som inte legat på sjukhus. Men de övergripande temana är ändå likartade. Personerna känner en förväntan från samhället att snabbt komma tillbaka i arbete, många gånger på bekostnad av andra delar av livet. – Många bryter ut i tårar när vi kommer till frågan om familjen, säger Eric. Det kan handla om att inte orka delta i barnens aktiviteter – inte gå på dansuppvisning, gunga i parken eller vara med på kalas – och behöva hantera deras besvikelse. – Den känslan är väldigt tung, kanske tyngre än att behöva vara sjukskriven på 80 procent. Eric konstaterar att om rehabiliteringen fokuserar för mycket på enskilda symtom riskerar man att tappa bort helheten. Han tillägger: – Men mycket rehabilitering är strukturerad utifrån symtombilder, oavsett om du haft stroke, ryggmärgsskada eller covid-19. Siri-Li berättar att i det kliniska arbetet kan återgång till jobbet, i den grad personen önskar, vara slutmålet för rehabiliteringen. – Men vi använder det övriga livet för att nå dit. Försäkringskassans trappsteg är väldigt fyrkantiga. Att gå från 25 till 50 procent, då ska du dubbla tiden på jobbet när du redan är ganska slut. Då börjar vi med att på 25 procent ska du också ta en promenad, gå på en fotbollsmatch med ditt barn … och se hur du mår. Vi använder hela livet i rehabiliteringen. Tanken är att när man är uppe i 100 procents jobb ska det också finnas ork kvar till övriga livet. Fokusgrupperna visade hur viktigt det är med en god kommunikation med och på arbetsplatsen. – Det innefattar både chef och medarbetare. Chefen kan vara jättepositiv, men medarbetarna kan vara sura för att de behöver ta på sig mer uppgifter. Och det kan vara tvärtom: att chefen inte är så lyhörd, men medarbetarna är supersnälla och täcker upp, säger Eric. kk Mer läsning Länkar till vetenskapliga artiklar om återgång i arbete efter covid-19 på: arbetsterapeuterna.se/ covidlänkar Arbetsterapeuten Siri-Li Sylwan visualiserar att livet inte är lika fyrkantigt som Försäkringskassans upptrappning vid återgång i arbete.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=