40 FORSKNING & REPORTAGE Forskaren Eric Asaba och arbetsterapeuten Siri-Li Sylwan är nyfikna på hur covid-19 påverkar återgång i arbete. Kämpar Postcovid har tvingat Anna-Lena att hitta nya sätt att arbeta. Arbetsterapeuten Siri-Li har varit en ovärderlig hjälp på vägen. Whiteboard-pennan är Siri-Li Sylwans mesta verktyg i arbetet med personer med postcovid. Med den ritar hon kurvor och bilder som visar hur orken varierar. Illustrerar bakslag och framsteg med en ormformad kurva som slingrar sig uppåt. Där djupa dalar följs av toppar, som kommer lite högre för varje gång. En som har haft stor nytta av kurvan är Anna-Lena. Hon insjuknade i covid under första vågen, mars-april 2020. Först var det som en vanlig influensa, sedan blev hon frisk, men var sjukt trött. Efter tre veckor kom andningssvårigheterna. I mitten av sommaren 2020 bestämde Anna-Lena och hennes husläkare att hon skulle börja jobba heltid igen. Men först semester. – Jag funkade inte alls under ledigheten och upplevde att jag var helt slut. Hade huvudvärk, och blev så hjärntrött av att umgås med folk. Kunde inte röra mig. Och hade en extremt hög puls. Så i stället blev det jobb på 50 procent och en remiss till Stockholms sjukhem för rehab. Och där tyckte fysioterapeuten att hon borde träffa en arbetsterapeut också: Siri-Li Sylwan. – På min första träff med Siri-Li tog hon upp att jag var hjärntrött. Jag ville inte alls kännas vid det. Hjärntrött kändes väldigt otäckt att få som diagnos. En av de första grejerna hon ritade för mig på tavEn annan viktig aspekt var möjligheten till anpassningar – att man kanske kunde få jobba hemifrån, varva arbetsuppgifter eller kunde gå ifrån och vila. – Det är inte unikt för covid när det gäller arbetsgång, men det syns i datan, säger Eric. Kommunikationen med vården och myndigheter påverkade också. Försäkringskassans system med fasta steg på 25, 50, 100 procents arbete upplevdes som stelbent. – Om man kan ha en lite mjukare tolkning av procentsatserna blir det oftast bättre utifrån personens perspektiv, säger Eric. Siri-Li konstaterar att om relationen till Försäkringskassan börjar krångla tar det energi och många gånger blir det bakslag i rehabiliteringen i sådana lägen. Forskarna har även jämfört med hur patienter i första vågen i andra länder upplevde återgången i arbete. Och trots att försäkringssystem, pensionsåldrar och synen på arbete skiljer sig åt är erfarenheterna i mångt och mycket desamma. Avslutningsvis lyfter Eric Asaba att deras forskning tydligt sätter ljuset på synen på arbete som råder i samhället. – Det finns föreställningar om vad arbete ska vara och det rimmar inte alltid med det som är en meningsfull balans av aktiviteter i en persons liv. Men våra formella rehabiliteringsinsatser är ofta inramade i en normativ föreställningen om 100 procent arbete. Han fortsätter: – Då tycker jag att vi som arbetsterapeuter kan ställa oss frågan, utifrån vår kunskap om aktivitet: Vad är det vi främjar? Vad är en relevant arbetsåtergång för människor? Det är inte en fråga som vi kommer att lösa på individnivå i patientarbetet, utan en större strukturell fråga som är värd att ställa sig i sammanhanget. Det speglar utmaningarna personerna berättar om i fokusintervjuerna. ¶
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=