30 – I det patientnära arbetet är vårdplanen grunden. Patienten ska vara involverad i utformningen och veta vilka åtaganden man själv respektive sjukvården har. Planen ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt, exempelvis via 1177, vilket saknas inommånga verksamheter i dag. Men det är viktigt att man hittar lokala lösningar fram tills att digitala verktyg erbjuds. Samordning och fast vårdkontakt är andra delar som tas upp i analyserna. Det behövs också ett kunskapslyft för att man ska kunna knyta och hålla kvar patienten inom den nära vården, säger Kerstin Zettervall. – Primärvården har ett brett uppdrag och i flera vårdförlopp diskuteras möjligheten att på ett effektivare sätt få tillgång till regionala specialistkonsulter och även att kunna få hjälp ”med patienten i mottagningsrummet”. Även digitala ronder med specialister finns som förslag för att kunna hjälpas åt med komplicerade patientfall. Analyserna lyfter också brister i remissförfarande, tillgänglighet och delaktighet, och ommöjlighet till kompetenshöjning inom vård och rehab. Som exempel nämner Kerstin Zettervall vårdförloppet RA. Ett åtgärdsförslag i handlingsplanen är ett utbildningspaket som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och kuratorer på specialistmottagningarna ska kunna erbjuda kollegor i primärvården. En viktig del är också att man gör lika inom regionen och hon hoppas att kunskapsstyrningen på sikt kan bidra till ökad trygghet. – Det kan leda till att vårdsökande kan lita på alla verksamheter följer kunskapsstöden, nationella riktlinjer och erbjuder samma kvalitet oavsett sjukhus eller vårdcentral. När gapanalysen avslutats och åtgärdsförslagen formulerats är nästa steg att förankra dessa hos LPO som godkänner och beslutar vilka åtgärder som ska genomföras. LAG får sedan uppdraget att ta fram en konkret handlingsplan och vad som är specialistvårdens, primärvårdens och kommunens respektive ansvar. Handlings- och kommunikationsplanen ska förankras i flera instanser innan verksamheterna tar vid, med stöd av sin chef och exempelvis vårdutvecklare. Hon säger att när det gäller uppföljningen jobbar man inom regionenmed att uppdatera indikatorer som kvalitetsregister, där det finns stora brister, för att vårdförloppsinförandet ska kunna följas. Kerstin Zettervall ser arbetet med att införa vårdförloppen i ett längre perspektiv. De flesta regioner står ungefär på samma trappsteg som Skåne, det vill säga ingen har ännu infört vårdförloppen i sin helhet. – Förhoppningen är att vårdförloppsinförandet ska ge en spridning av tydliga arbetssätt som kommer patienten och professionen till nytta i vardagen. Anki Wenster FOTO: ANKI WENSTER 20 godkända vårdförlopp Regeringen och SKR har en överenskommelse att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för olika sjukvårdsområden tillsammans med regionerna baserat på bästa tillgängliga kunskap. Nationella arbetsgrupper har i samarbete med SKR hittills tagit fram 20 godkända vårdförlopp, varav en generisk modell för rehabilitering och försäkringsmedicin. Regionerna arbetar vidare med införandet genom lokala arbetsgrupper, regionalt stöd och en stödfunktion vid SKR. – Vårdförloppen är prioriterade. Det finns statliga medel för hela införandeprocessen och det kommer att satsas ännu mer framöver, säger Kerstin Zettervall.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=