#4 2022 TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k ELDSJÄLAR Hjälpmedel skeppas till Moçambique k OMSTÄLLNING I höst blir det enklare att plugga mitt i yrkeslivet k PORTRÄTTET Forskare på plats ARBETSTERAPEUTEN GUSTAV ERIKSSON TOG SIG UR ÄTSTÖRNINGEN Lena Johansson kombinerar jobbet som arbetsterapeut med doktorandstudier TEMA NÄRA På väg mot en god och nära vård
Möt vår stora familj Etac Swift Mobil-2 – en mobil duschstol med många möjligheter Varje användare ser olika ut och har olika behov. Duschstolen ska även fungera i olika badrum, över en golvstående eller vägghängd toalett. För att möta dessa behov finns nu Swift Mobil-2 i fler varianter och storlekar. Läs mer på etac.se
#4 2022 ”Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet” s 16 Koll på en lyckad introduktion s 42 SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 När jag skulle se över min dotters mobilabonnemang upptäckte jag att det bara är tre år tills jag kvalificerar mig för operatörens seniorerbjudande. Då blir jag 55 år och räknar med att jobba åtminstone tio, men snarare 15, år till. Antagligen borde jag bara glädja mig över möjligheten till rabatt, men det fick mig att känna mig gammal. Jag hoppas på många friska år efter pensionen, även om jag misstänker att min sista skidresa kommer att infalla före 77-årsåldern, då min pappa gjorde sin finalresa till Alperna med gubbgänget. Men jag ska göra vad jag kan för att han inte ska slå mig med alltför många år – trappträningen börjar i dag. I det här numret skriver vi om förändringsresan till en god och nära vård. I den omställningen spelar den kommunala vården och omsorgen för äldre personer en nyckelroll. Tidskriften intervjuar Socialstyrelsens generaldirektör OliviaWigzell om förslaget till en helt ny äldreomsorgslag och stärkt hälso- och sjukvårdskompetens i kommunerna. Du får också möta Erica Gunnarsson, Mar i Örebro, som är övertygad om att personer med rehabkompetens måste finnas där besluten fattas på ledningsnivå, annars riskerar frågorna att prioriteras ner. Sedan besöker vi äldreboendet Trädgårdarna, även det i Örebro. Där kombinerar Lena Johansson sitt jobb som arbetsterapeut med doktorandstudier. Hon ska undersöka hur reablement (ett mellanting mellan vardagsrehabilitering och specifik rehabilitering) fungerar på särskilt boende. I Region Skåne berättar Kerstin Zettervall om sin stöttande roll i processen för att införa personcentrerade sammanhållna vårdförlopp. Dessutommöter du arbetsterapeuten Gustav Eriksson sommed hårt arbete och lite hjälp har tagit sig ur sin ätstörning. Du får också följa med på en rollators resa från Nacka till Linga Linga i Moçambique i regi av Hjälpmedel utan gränser. Och som vanligt nyheter, bok- och apptips och en hel del annat stort och smått. Trevlig läsning! Hoppas på fler friska år katja alexanderson Chefredaktör 5 Ordföranden Vi gör skillnad! 6 Aktuellt 10 Porträttet Gustav Eriksson äter och tränar normalt igen 14 Hallå där! ... om aktivitetsorättvisa för personer med fibromyalgi 16 Tema: Nära Olivia Wigzell om förslaget till ny äldreomsorgslag Erica Gunnarsson har rehab ut i fingerspetsarna Lena Johansson forskar på plats på äldreboende Kerstin Zettervall knyter ihop vården 32 Karriär Lena Hamelius utvecklade ögonträningsprogram 34 Nya böcker 35 Ny krönikör Med distans till studierna 36 Reportage Hjälpmedel får nytt liv i Moçambique 41 Appspalten Något för kalenderbitaren 44 Förbundsnytt Arbetsterapiforum närmar sig 3 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Pavel Koubek Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs
4 Trygga sängar för hela livet. Alla behöver trygg sömn. Därför har vi utvecklat spjälsängar som skyddar de flesta som lider av ofrivilliga rörelser. I samarbete med arbetsterapeuter och närstående anpassar vi sängen enligt individens behov. Låt den berörda personen prova sängen gratis under 14 dagar. Lever den inte upp till förväntningarna så betalar du inget mer än fraktpriset för retur av sängen. Se mer på Jyskhandi.se Vi ser fram emot att se dig på mässan Fokus Hjälpmedel Malmö 6 - 7 september Hopfällbara elrullstolar och elscootrar som ger dig friheten tillbaka Låg vikt Kompakt & smidig Ta med i egen bil Ta med på flyget Lång körsträcka Provkör Eloflex: Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att hitta din närmaste återförsäljare.
ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Augusti och september är den del av året som vi brukar betrakta som skördetid. Här på Östgötaslätten går skördetröskorna varma. Tomaterna lyser solmogna mot husväggen och äppel-, päron- och plommonträdens grenar dignar av frukt. Det är tid att njuta av det som såtts och planterats, det som vårdats och vuxit. Det är med just den känslan i magen som jag nu tar mig an ännu en termin i mitt uppdrag som förbundsordförande. För det är med både glädje och stolthet som jag kan konstatera att mycket av vårt idoga påverkansarbete de senaste åren faktiskt på allvar börjar leda till positiv förändring. Det är dags att njuta av det vi har planterat. Kvalitet i kommunal hälso- och sjukvård och jämlik tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel är alla frågor somden senaste tiden diskuterats inom den nationella politiken på ett sätt somvi inte är vana vid. Det är också exempel på frågor som engagerat oss som förbund under lång tid, frågor som spelar roll för att vi som arbetsterapeuter ska kunna göra ett bra jobb där vår kompetens används på det mest ändamålsenliga sättet. Många av de lösningsförslag somvi har planterat och vårdat i vår opinionsbildning har nu etablerats, vuxit sig starka och blivit till konkreta politiska förslag och åtgärder. Ett exempel är att regeringen nu – äntligen – gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för nationella riktlinjer gällande rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. I direktivet framgår uttryckligen att arbetet ska bedrivas i dialog med oss i Sveriges Arbetsterapeuter. Det är unikt. Ett ytterligare exempel är det nationella kompetenscenter för äldreomsorg somnu inrättats vid Socialstyrelsen och som bland annat kommer att arbeta med att samla och stödja implementering av aktuell kunskap. Det kommer att leda till en ökad kunskapsstyrning inom kommunernas verksamheter, vilket vi länge jobbat för i olika sammanhang. Kronan på verket är kanske ändå den äldreomsorgslagsutredning som överlämnades till socialminister Lena Hallengren i slutet av juni och som bland annat föreslår införandet av funktionen kvalitetsansvarig för rehabilitering, KAR, i landets alla kommuner. Det må fortfarande bara vara förslag, men ett stort steg har tagits framåt för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Äntligen riktas ett rättmätigt fokus mot personcentrerade, hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser i våra 290 kommuner och vi som förbund har all anledning att fira. Sveriges Arbetsterapeuters arbete har burit frukt. Vi är ett förbund somgör skillnad. Det är viktigt att vi njuter av våra framgångar, menmed det sagt menar jag inte att det är tid att luta sig tillbaka. Långt ifrån. Vårt uppdrag som förbund när det gäller att bevaka och påverka dessa frågor är nu viktigare än någonsin. Vi har ett stort ansvar att nu göra allt vi kan för att se till att resultatet av de möjligheter somhar skapats och de dörrar somhar öppnats blir så bra sommöjligt - för vår profession och för alla som är i behov av vår kompetens och våra insatser. Jag är taggad för det uppdraget! Vi gör skillnad! ”Många av de lösningsförslag som vi har planterat och vårdat i vår opinionsbildning har nu etablerats, vuxit sig starka och blivit till konkreta politiska förslag och åtgärder.”
6 Socialstyrelsen har tidigare tagit fram statistik som visar att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner, både vad gäller avgifter och utbud av hjälpmedel. Och det är en av orsakerna till att regeringen nu gett myndigheten uppdraget att undersöka möjligheten att ta fram nationella riktlinjer på området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. – Ett mycket efterlängtat och välkommet besked, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin Regeringen är tydlig med att Socialstyrelsen i uppdraget ska föra dialog med bland andra Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna. – Tillsammans med andra professionsförbund och inte minst patient- och brukarrörelsen har vi i Sveriges Arbetsterapeuter länge jobbat för att få till detta. Det är ett viktigt steg mot en mer jämlik hälso- och sjukvård, säger Ida Kåhlin. Socialstyrelsen ska även redovisa vilka för- och nackdelar det finns med att avgränsa området. Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna ska tas fram utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Senast den 12 februari 2023 ska uppdraget redovisas till socialdepartementet. pontus wikholm Nu både frukost- och lunchträffar med facket Sveriges Arbetsterapeuters digitala informationstillfällen Luncha med facket och Nära vård- frukost fortsätter i höst. Under året som gått har förbundet hållit sju digitala seminarier under namnet Luncha med facket. Träffarna har varit populära bland både förtroendevalda och medlemmar, och fortsätter i höst med ämnen som Löneprocessen för nya förhandlare, GDPR för förtroendevalda, Arbetsmiljö med Suntarbetsliv och Lönesamtalets ABC. Även seminarieserien Nära vård-frukost får en fortsättning. Den första frukostträffen drar igång klockan 07:30 den 20 september med temat Social Aktivitet på Recept. Professor Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet berättar om sin forskning, som kan minska ensamhet hos äldre. Tillsammans med kollegor från Husläkarna, som infört modellen i praktiken, berättar hon om resultat, utmaningar och framgångsfaktorer. Anmäl dig på arbetsterapeuterna.se/kalendarium. ¶ Rehabilitering och hjälpmedel högt på agendan i höst Socialstyrelsen ska analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. ”Otroligt positivt och glädjande”, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. FOTO: ANN-CHRISTINE ELIASSON/MOSTPHOTOS Avgifter och utbud av hjälpmedel varierar stort över landet, men nu ska Socialstyrelsen utreda möjligheten att ta fram nationella riktlinjer för området. Oj ... aj, aj, aj! Risken för en färdolycka på väg till eller från jobbet med en elsparkcykel ökar för unga visar färsk statistik från Afa Försäkring. Män har högre risk än kvinnor. Den typen av olyckor kan täckas av den statligt reglerade arbetsolycksfallsförsäkringen. Läs mer på afaforsakring.se. Fingra mer på maten Att äta med fingrarna i stället för med kniv och gaffel kan uppfattas som dåligt bordsskick, men för personer med motoriska ätsvårigheter kan det vara en praktisk lösning för att få i sig maten. Forskning vid Högskolan Kristianstad har undersökt hur olika maträtter kan anpassas till att ätas med fingrarna och vad som krävs för att bredda synen på hur en måltid ska se ut. Mer på hkr.se. FOTON: MOSTPHOTOS MOSTPHOTOS
7 I juni röstade riksdagen igenom propositionen ”Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”. Omställningspaketet utgår från parternas Trygghetsöverenskommelse och innehåller tre delar: ett nytt omställningsstudiestöd, ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt en reformerad arbetsrätt. Reformen börjar gälla i oktober och innehåller förändringar både i lagstiftning och kollektivavtal. Den gäller hela arbetsmarknaden med anpassning för olika sektorer. – Parterna har tagit ett helhetsgrepp om tryggheten på arbetsmarknaden. Reformen ger kraftigt förbättrade möjligheter till kompetensutveckling och lärande genom hela arbetslivet, säger Maria Yngvesson, förhandlingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. Omställningsstudiestödet gör det möjligt att studera mitt i karriären. Det består av ett statligt studiestöd och en kollektivavtalad utfyllnadsdel som ger upp till 80 procent av lönen. – Du får studera på heltid i 44 veckor och vissa kollektivavtal kan dessutom ge rätt till längre tid. Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden och därför kommer du normalt sett inte att få stöd för utbildningar till yrken där det är stor konkurrens. Stödet är inte heller tänkt för utbildningar som din arbetsgivare borde tillhandahålla för att du ska klara ditt jobb. Maria Yngvesson tror att omställningsstudiestödet blir betydelsefullt för professionen. – Vi vet att många arbetsterapeuter vill vidareutbilda sig men inte har kunnat, eftersom det varit svårt att få ihop ekonomin vid studier mitt i karriären. Det är väldigt glädjande att det nu blir helt andra ekonomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att många arbetsterapeuter kommer att använda stödet för att stärka sin kompetens. Den andra delen av reformen handlar om att alla arbetstagare, även på arbetsplatser utan kollektivavtal, ska få grundläggande omställnings- och kompetensstöd för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Den tredje delen är en reformerad arbetsrätt som ska balansera arbetsgivarnas behov av flexibilitet med arbetstagarnas behov av trygghet. En av nyheterna är att ”saklig grund” ändras till ”sakliga skäl” vid uppsägning från arbetsgivarens sida. – Den övergripande tanken är att det ska bli mer förutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare vad som är tillräckliga skäl för uppsägning, framför allt när det gäller personliga skäl. Även turordningsreglerna enligt Lagen om anställningsskydd ändras, så att alla arbetsgivare har rätt att undanta tre anställda. – Men i kollektivavtalen finns andra regleringar, och det varierar mellan olika sektorer. Inom region och kommun får till exempel inte arbetsgivaren göra något undantag alls. Därtill ersätts allmän visstidsanställning med särskild visstidsanställning som snabbare övergår i en tillsvidareanställning. Tiden kortas från 24 månader till 12 månader. Andra förändringar är att heltid blir norm, en särskild turordning vid ”hyvling” och en ny regel i uthyrningslagen. På arbetsterapeuterna.se hittar du mer information om reformen. – Tveka inte att höra av dig till någon av oss ombudsmän om du har funderingar. Och håll utkik efter ”Luncha med facket” – nu i höst kommer ett av tillfällena att handla om omställning, avslutar Maria Yngvesson. katja alexanderson ”Parterna har tagit ett helhetsgrepp om tryggheten på arbetsmarknaden.” MARIA YNGVESSON FOTO: PONTUS WIKHOLM Lättare att plugga mitt i karriären Med ett statligt studiestöd och en kollektivavtalad utfyllnadsdel, som ger upp till 80 procent av lönen, ska det nu bli lättare att stärka sin kompetens – utan att behöva leva på ”bröd och vatten”. Stolt parad Efter två år utan fysiskt Pridedeltagande var många medlemmar, tillsammans med vänner och familj, på plats i Stockholm Pride Parade för att lyfta hbtqi-frågor och allas rätt att älska den de vill och vara den de är: på jobbet, under studietiden, i behandlingsrummet, överallt och hela tiden. 27okt är det Arbetsterapins dag och World OT Day – en dag när arbetsterapeuter världen över samlas kring professionen och gör olika aktiviteter för att stärka gemenskapen och uppmärksamma värdet av arbetsterapi. FOTO: SVERIGES ARBETSTERAPEUTER
”Med nya innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer.” Renett Air Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart Aktiv genom livet Unik och underhållsfri Fler än 1500 användare i åldrarna 4-99 år Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep NYHET Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90
NYA! Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90 Vi har länge kommunicerat om vad Spisec faktiskt ser och gör, men en av de största nyheterna är att vi nu kan visa det. Vi kan visa hur ofta fara uppstår och till och med skicka sms när spisen stängs av vid en farlig situation. Spisec AddOn S kommer i flertalet versioner som alla går att använda tillsammans med applikationen Safera. De funktioner som tidigare bara var tillgängliga tillsammans med en funktionsknapp kan aktiveras inne i appen. Anhöriga och arbetsterapeuter kan förändra beteendet på Spisec AddOn S efter användarens behov. Ser den bekant ut? Låt inte utsidan lura dig! Nya spisec AddOn S kommer med ny teknisk innovation och fler fördelar än vi trodde var möjligt. Nya insikter För mer information besök www.moveum-latest.com Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun | Telefon +4623792200 | info@moveum.se | www.moveum.se
10 PORTRÄTTET På Radio Gävleborg talar man om en av årets varmaste dagar. Det är tryckande och ligger åska i luften. Gustav Eriksson tar tag i tyget och fläktar sin blommiga t-shirt. Efter att ha cyklat upp till Hemlingby friluftsområde är han svettig. Och det är inte första gången. I Hemlingbybacken och motionsspåren runt omkring i Gävle har han pressat sin kropp många gånger tidigare. Ofta till bristningsgränsen. I över tio år led Gustav av bulimi och hetstränade för att dämpa allt som var jobbigt. I dag är han frisk, och fri, och kräks inte upp sin ångest längre. Som liten grabb i Östhammar, nio mil söder om Gävle, tretton norr om Stockholm, var Gustav Eriksson varken en stor atlet eller speciellt noga med maten. Kanske hade han lite dåliga spärrar och åt för mycket om det var gott. Fyllde på tills det sade stopp. Men det var inget han straffade sig för efteråt. Och knappast något föräldrarna kunde ha reagerat på. Ändå tror Gustav att ätstörningen låg där latent. – Det började 2006 då jag studerade på arbetsterapeutprogrammet i Umeå. Jag ville se ut på ett visst sätt, ha magrutor. Och så en gång hade jag ätit ganska mycket ochmådde inte bra. Jag kräktes. Jag kände skam, men på något sätt mådde jag bra efteråt. Innan vi träffas har Gustav skickat en länk till riksföreningen Frisk & Fris råd till journalister som ska gestalta ätstörningar i media. Bland annat ska man undvika att fokusera på det konkreta – exakta milantal eller kilogram– för att inte trigga sjukdomen. Exakt vad som triggade Gustav vet han inte. Han beskriver tiden i Umeå som jättebra. Han var en glad typ. Social och alltid med ett leende. Utåt. – Jag förstår ju nu att jag inte mådde bra, men jag förnekade det och hanterade det jobbiga genom att sätta fingrarna i munnen. Ångesten försvann ner i toaletten. Under studietiden gjorde han ett försök att få hjälp och berättade för enmentor. Kontaktade studenthälsan och träffade en kurator – en gång. Sedan körde han på igen, låtsades som ingenting. I perioder mådde han bättre, kräktes bara en gång i månaden. Men då det var som värst tryckte han ner fingrarna i halsen varje dag. Men alltid hemma, i sin egen toalett. Ingenmärkte. Inte ens flickvännen, numera fru. – Jag träffade Frida i slutet av 2006, hon gick året under mig på utbildningen. Och höll ätstörningen hemlig för henne till 2013. Jag ljög för mig själv hela tiden och blev expert på att dölja. Man vet exakt vad man ska säga. Då i början hade han inte strategierna för att hjälpa sig själv. Han tror att en energikartläggning hade varit bra. Hanmådde dåligt som inaktiv. För att råda bot på det sprang han. Mycket. – Så länge jag sprang kunde jag inte känna att jag mådde dåligt. Om jag ätit för mycket eller missat ett träningspass kompenserade jag för det. Och sprang mera. Det kändes helt naturligt. I många år var arbetsterapeuten Gustav Eriksson i klorna på sin ätstörning. Med hårt arbete och lite hjälp har han helt ändrat sina gamla strategier, roller och vanor – och mat är bara mat igen. ”Jag kände skam, men på något sätt mådde jag bra efteråt.” kk Text & foto: Pontus Wikholm Ett friare liv
11
12 Gustav var snål med maten, skyllde på lågt studiestöd. Det var inte sant, men det fanns alltid en ursäkt. Drack han för mycket på en fest kompenserade han genom att kräkas. Skulle inte vara bakis nästa dag. Tandmärkena ovanför de fingrar som åkte ner i halsen, höger pek- och långfinger, har nästan försvunnit. Men för som så många andra med ätstörningar syntes det inte på Gustav. Inte till en början. – Men Frida märkte ju att jag inte mådde bra. Jag var sur och hade kort stubin. Sov dåligt. Men det kändes så lågt. Jag skämdes. Men det var jätteskönt efter att jag berättat. Sen var det svårare att hålla hemligt. 2014 bodde familjen i Norrtälje och Gustav jobbade på daglig verksamhet inom psykiatrin. Han gjorde ett nytt försök att få hjälp, men kände att han var tvungen att ljuga för sin chef för att kunna åka i väg till regionens ätstörningsenhet, i Stockholm. Det gick inte. Han föll dit igen. På jobbet passade han på att sy in sina brallor. – Jag tyckte jag var sund, men de tyckte jag var smal. En kompis sa samma sak: ”Vad smal du har blivit.” Jag tog det som en komplimang, men innerst visste jag att hon var orolig. Gustav tänker efter och tillägger: – Valenman gör gynnar alltid ätstörningen. Frida och Gustav hade fått barn och flyttat till Gävle. Gustav började somhjälpmedelskonsulent. När hanmådde dåligt sprang han upp och ner för skidbacken i Hemlingby – om och om igen. Men 2018 har det gått för långt. Gustav har ont i halsen, det brinner i strupen ochmagen. Det gör överjävligt ont. – Då kände jag att det kunde vara farligt på riktigt. Och det drabbade min familj. Min dotter undrade varför pappa ligger och kvider i stället för att läsa för henne. Gustav ville inte gå till vårdcentralen utan skrev en egen vårdbegäran. Skickade in via 1177 till ätstörningsenheten i Gävle. Fick komma på intervju. Han beskriver den som ganska granskande. De ville bland annat veta omhan vara beredd att ge upp träningen. – Jag fick tänka till, men jag var motiverad då. Förstod att manmåste vara beredd att ändra sina strategier, roller och vanor helt. Också träningen. Efter det började min behandling. Gustav Eriksson trivs i Hemlingebacken i Gävle. Där har han många gånger suttit och tänkt på (och förträngt) sin ätstörning och hetsträning. Men det var då, i dag mår han bra och äter och tränar som ”vanligt” igen. ”Min dotter undrade varför pappa ligger och kvider i stället för att läsa för henne.”
13 Nu behövde han inte åka så långt till träffarna. Och Gustav var helt öppenmed sin ätstörning med chefen och kollegorna. Han beskriver det som ett otroligt lyft och en viktig del i tillfrisknandet. Behandlingen pågick i ett år – det var många invanda mönster som skulle brytas. – Mina strategier hade suttit i tio år. Det blev väldigt tydligt under första intensivveckan tillsammans med de andra som började sin behandling. Jag tog mat och bredde ut riset på tallriken så det skulle se mycket ut. Jag visste inte ens att jag gjorde så. Gustav tycker alla ätstörningsenheter borde ha en arbetsterapeut i sitt team och hoppas själv en dag kunna jobba på den enhet där han blev frisk. För frisk är han. Använde också en del strategier från utbildningen och jobbet. Ställde bland annat in en påminnelse 14:30 varje dag. – Jag kan bli lite småsur utanmellis. Efter ett år blev Gustav av med sin diagnos och då började det riktiga jobbet. Att bli fri från ätstörningen, fri från alla dåliga tankar och acceptera sig själv. Efter två år var han framme och i dag är han volontär på Frisk & Fri, riksföreningenmot ätstörningar. Han har hållit i anhörigträffar och ser sig som en ambassadör för föreningen. Gustav försöker vara så öppen om sin ätstörning han bara kan. Och nu har han också berättat för dottern. – Pedagogerna på skolan hade läst en intervju med mig. Det kändes bra att berätta, men hon ville inte gärna prata så mycket. Under årenmed ätstörning skrev Gustav en bok. I De bevingade har en av karaktärerna också bulimi. Och samma intensiva träningsmani och samma bitmärken ovanför knogarna som författaren själv. Det är en dystopi – och boken är mörk. – Det kanske också var lite terapi – att skriva ut en del av ångesten. Men jag ser ju hur dåligt jag mådde. I dag skriver jag på en annan, gladare bok. Ätstörningar är inte är inte lika vanliga inom populärkulturen som till exempel droger och alkohol, men i dag talar man i alla fall om det. På sociala medier är hetsen efter den perfekta smala kroppen utbredd, men samtidigt går kändisar ut med sina historier. Det gör Gustav också och hans råd till yrkesverksamma som stöter på någon de misstänker ha en ätstörning är att försöka bygga upp förtroende. – Var aldrig dömande. Lyft bara det du observerar, utan att lägga in dina värderingar. Det kanske inte löser det på en gång men i bästa fall har du satt bollen i rullning. Och till personer med en ätstörning: – Sök hjälp. Jag var länge för stolt och som arbetsterapeut trodde jag att jag skulle klara det själv. ¶ Lästips, stödnummer, utbildningar och mycket mer finns på friskfri.se. Mera koll på tid Jobbar du inom barn- och ungdomspsykiatrin? Träffar du barn i skolåldern som har svårt att hantera sin tid? Mera koll på tid är en interventionsmetod för att stödja utvecklingen av tidsuppfattning, tidsorientering och tidsplanering. I oktober kan du gå en kurs i metoden! Läs mer och anmäl dig på arbetsterapeuterna.se Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins publikationer och kurser. NY METOD! R MINITECH SWEDEN AB Källvägen 17 | 782 33 Malung | Tel. 0281-301 70 mail@minitech.se | www.minitech.se Med mer än 20 års erfarenhet tillverkar och säljer vi välutvecklade MEDICINSKA VÄRMEHJÄLPMEDEL
14 HALLÅ DÄR! Varför skrev ni om aktivitetsorättvisa? Lisa: Det är ett ämne som ligger oss båda varmt om hjärtat och vi upptäckte att det inte är så vanligt att jobba med det i praxis. Reb: Redan innan utbildningen hade jag ett intresse för samhällsfrågor och inkludering, men visste inte att arbetsterapeuter kan jobba med det. Varför just fibromyalgi? Reb: Vi spånade kring vilka grupper som kan vara utsatta för aktivitetsorättvisa. Vi valde att göra en intervjustudie och av etiska skäl kunde de inte vara patienter. Lisa fyller på: Så vi kollade olika riksförbund och intresseföreningar och hittade Fibromyalgiförbundet – en litteratursökning indikerade att det är en grupp som skulle passa. Vi fick kontakt med intervjupersoner via förbundets webbplats och Facebook och fick jättestort gensvar. De ville gärna vara med och bidra till kunskap om fibromyalgi. Hur gjorde ni? Reb: Vi utgick från begreppen och teorin kring aktivitetsorättvisa och intervjuade sju personer om deras upplevelse av delaktighet. Er studie visar att arbetsterapeuter tyvärr kan bidra till att utsätta personer för aktivitetsorättvisa, i stället för att motverka den. Berätta! Reb: Vi har identifierat några olika situationer. Dels kan det vara under utredningar när arbetsterapeuten bedömer i aktivitet, dels under själva interventionen. Deltagare har exempelvis känt att de bedömts i för demmeningslösa aktiviteter, och det kan även handla om att vara tvungen att delta i meningslösa aktiviteter under en intervention. Hur motverkar man det? Lisa: Medvetenhet är viktigt, att skapa diskussion, dialog och debatt. Vi sitter självklart inte på alla svar, men som arbetsterapeut kan man till exempel jobba med förhållningssättet ”advocating mode” och fokusera på att värna om rättvisa. Till sist: Grattis till examen! ... Reb Molin Birtles och Lisa Pettersson, tidigare studenter vid Göteborgs universitet, som skrivit en kandidatuppsats om aktivitetsorättvisa för personer med fibromyalgi. FOTO: MOSTPHOTOS Gåfotboll bra för seniorers hälsa Effekterna av den allt populärare seniorsporten gåfotboll har undersökts av forskare. Resultaten visar att sporten – som spelas i gångtempo, ofta på mindre plan med färre spelare och där en fot alltid ska ha markkontakt – främjar hälsan och har potential att få fler att träna långt upp i åren. Läs mer på gu.se, sök på gåfotboll. Aldreguiden.se Socialstyrelsen har nylanserat Äldreguiden, som ska göra det lättare att söka äldreomsorg. Samverkan synas Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska kartlägga och analysera statens nuvarande former för samverkan och dialog med kommuner och regioner – bland annat handlar det om SKR:s roll – och vid behov föreslå nya former. Utredaren ska också se över reglerna för kommunala sammanträden så att de kan genomföras digitalt vid behov. Läs mer på regeringen.se. Ta en mikropaus för ett mer hållbart arbetsliv Många av oss behöver få in mer variation och rörelse i arbetsvardagen för att må bra och för att hålla i längden. Nu har Prevent tagit fram korta mikropaus-filmer och material för arbetsgivare och medarbetare. Förhoppningen är att det ska göra det lättare att komma igång. – Både kropp och hjärna mår bäst av rörelse och variation. Och mår vi bra så presterar vi ofta bra. Vi behöver bli bättre på att skapa organisatoriska förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö, för rörelse och variation. Även små förändringar kan göra stor skillnad för din hälsa, säger Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare och ergonom vid Arbets- och miljömedicin i Linköping i ett pressmeddelande. Läs mer och titta på filmerna på prevent.se – kanske ståendes på ett ben Kvinnofridslinjen har alltid öppet Till Kvinnofridslinjen, 020-505050, kan du ringa om du är eller har varit utsatt för våld eller om du är närstående och vill ha råd och stöd. Även du som möter våldsutsatta i ditt arbete kan ringa. På den uppdaterade sajten kvinnofridslinjen.se finns information på olika språk, inklusive teckenspråk. ILLUSTRATION: JENNY ALMÉN FOTO: KARL-JOHAN FORSS Text: Katja Alexanderson
15 Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, EM- och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. När hon tränar använder hon ett Elastiskt Universalband. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se
Steg för steg mot nära vård TEMA: NÄRA Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist Resan mot en god och nära vård pågår runt om i Sverige. Den kommunala vården och omsorgen av äldre spelar en central roll för en lyckad omställning. Tidskriften har samtalat med Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell om förslaget till ny äldreomsorgslag. Pandemin satte ljuset på strukturella problem i vården och omsorgen av äldre, även om det egentligen inte var några nyheter. Trettio år efter att Ädelreformen förändrade äldreomsorgen i grunden såg regeringen ett behov av ett omtag för att utveckla äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården. I slutet av 2020 tillsattes en utredning för att ta fram en äldreomsorgslag. Dessutom skulle utredaren se över hur denmedicinska kompetensen kan stärkas i verksamheterna, men även på ledningsnivå i kommunerna. Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell utsågs till särskild utredare och i slutet av juni kom betänkandet Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Förslaget är nu ute på remiss. kk 17
TEMA: NÄRA Den nya äldreomsorgslagen är tänkt att komplettera socialtjänstlagen. Lagförslaget genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt och slår fast att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv som stödjer människors funktionsförmåga. Olivia Wigzell ser flera vinster med lagstiftning på området. – Det blir tydligt vad man kan förvänta sig av äldreomsorgen. En lag kan skapa goda förutsättningar för god kvalitet och ökad likvärdighet. Förhoppningen är också att lagstiftningen kommer att skapa bättre tillgång till hälso- och sjukvård. Hon poängterar att lagstiftning ger en helt annan långsiktighet än årliga överenskommelser, statsbidrag ochmyndighetsprojekt – och det behövs för att skapa hållbar förändring. Utredningen föreslår även andra författningsändringar, bland annat i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen, för att säkerställa tillgången till god och säker hälso- och sjukvård för personer som är inskrivna i den kommunala primärvården. Förslagen berör arbetsterapeuter på många olika sätt, och kommer med stor sannolikhet kräva att det anställs fler arbetsterapeuter inom äldreomsorgen. Den kanske största förändringen för professionen jämfört med i dag handlar omhur hälso- och sjukvårdskompetensen ska stärkas i kommunerna. – Professionen kommer att påverkas mycket eftersom utredningen föreslår att det införs ett lagreglerat krav på att man ska ha en ansvarig för rehabilitering i samtliga kommuner – och i dag finns det endast i cirka 90 kommuner. Förslaget innebär att dagens lagreglerade krav på Mas kommer att försvinna, och därmed även Mar. Utredningen konstaterar att förutsättningar för Mas och Mar (i de kommuner som infört funktionen) ser väldigt olika ut runt om i landet, där vissa verkar på huvudmannanivå, andra på vårdgivarnivå. Därtill är det en diskrepans mellan ansvar och befogenheter, för att exempelvis påverka bemanning. För att förstärka hälso- och sjukvårdskompetensen föreslår utredningen i stället en ny ledningsstruktur. Den ska tydliggöra både vårdgivarens och huvudmannens ansvar för en god och säker vård. På vårdgivarnivå handlar det om att säkerställa att det i ledningen finns kompetens inom omvårdnad och rehabilitering. Det innebär att om verksamhetschefen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet inom rehabilitering och hjälpmedel, så ska det tillsättas en kvalitetsansvarig för rehabilitering som 18 Utredningen hade ett tvådelat uppdrag. Ena delen handlade om att lämna förslag på en äldreomsorgslag. Den andra om att överväga och vid behov lämna lagförslag som stärker den medicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården. Ny äldreomsorgslag Äldreomsorgslagen ska komplettera socialtjänstlagen. Den ska förtydliga äldreomsorgens uppdrag och innehåll samt skapa förutsättningar för en nationellt mer likvärdigt god kvalitet. k Mål: Förebyggande perspektiv, hälsofrämjande, stödja funktionsförmåga och vara tillgänglig. k Exempel på områden som regleras: samordning, individanpassning, informationskrav, kontinuitet, trygghet och säkerhet, individuell planering, Utredningen om en äldreomsorgslag – i korthet Läs rapporten på: bit.ly/SOU2022-41
ska vara antingen arbetsterapeut eller fysioterapeut. Motsvarande gäller omvårdnad. – Kvalitetsansvarig för rehabilitering ska stå för att man arbetar enligt bästa tillgängliga kunskap, att det finns bra rutiner, handledning och verksamhetsutveckling. Vi har sett att det finns en otrolig potential att göra mer på det här området. Värt att notera i sammanhanget är att det varierar på vilken nivå i organisationen kommunerna har placerat verksamhetscheferna. I en del kommuner ligger verksamhetschefsansvaret på enhetsnivå (exempelvis ett särskilt boende), medan det i andra kommuner är placerat högre upp i organisationen. Det innebär att kvalitetsansvariga för rehabilitering organisatoriskt kan komma att hamna på olika nivåer runt om i landet. Även privata vårdgivare ska ha en kvalitetsansvarig för rehabilitering. Beroende på de lokala förutsättningarna ska rollen som kvalitetsansvarig kunna kombineras med andra ledningsuppgifter eller kliniskt arbete. På huvudmannanivå ska det finnas en ledningsansvarig för primärvården. Hen ska ha i uppgift att leda det strategiska arbetet med att planera, organisera och utveckla kommunens primärvård. Ledningsansvarig ska också samordna kommunens primärvård med socialtjänsten och regionens hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår att det ska vara läkare eller sjuksköterska, eftersom de professionerna har systemkunskap omhälso- och sjukvården i sina utbildningar. – Utredningen har mött många synpunkter på vem som kan vara ledningsansvarig. Det är allt från ”bara läkare”, ”bara sjuksköterskor” till att det kan vara alla legitimerade sjukvårdsprofessioner, men även att det inte ska anges utan enbart vara en funktion. Jag tror att det kommer att komma in många synpunkter (i remissvaren, reds anm) från professionshåll om vem som är lämpad. Olivia Wigzell är noga med att den ledningsansvariga inte ska agera enbart utifrån sin egen profession utan även självklart inkludera rehabilitering, hjälpmedel och förebyggande insatser. – Den ledningsansvarige för primärvården ska så klart samråda med dem som stöttar verksamhetscheferna i vårdgivaransvaret. Det är givet att man utgör en större professionell skara, där man kan koppla ihop huvudmannaansvar och vårdgivaransvar. Hon fortsätter: –Man kommer att behöva knyta de kvalitetsansvariga funktionerna till sig för att till exempel utarbeta den gemensamma planen för primärvården, somvi föreslår att kommunen och regionen ska ta fram i samverkan – och för att kunna återrapportera till socialnämnden i den årliga rapporten. Exakt hur samarbetet ska se ut har utredningen inte tittat närmare på, men Olivia Wigzell utesluter inte att kommunerna kan behöva se över hur de till exempel organiserar vårdgivaransvaret. Att förebyggande och rehabilitering ska genomsyra äldreomsorgen syns på flera sätt i utredningens förslag. En nyhet är att den som behöver insatser från ”Utredningen föreslår att det införs ett lagreglerat krav på att man ska ha en ansvarig för rehabilitering i samtliga kommuner.” OLIVIA WIGZELL Socialstyrelsens generaldirektör FOTO: SOCIALSTYRELSEN 19 anhörigstöd, ledarskap, personal och uppföljning. k N ationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen: Ska förtydliga och konkretisera uppdraget genom nationella delmål och bestämmelser för genomförande. Arbetas fram i bred samverkan med professionerna och kommunerna. Stärkt medicinsk kompetens Utredningen lämnar förslag på både huvudmanna- och vårdgivarnivå för att stärka kommunernas medicinska kompetens. Huvudmannanivå k Ledningsansvarig för kommunens primärvård, ska vara läkare eller sjuksköterska. k N y medicinsk ledningsfunktion i regionen. Vårdgivarnivå k S amma krav oavsett driftsform. k V erksamhetschefen ska utse en kvalitetsansvarig för omvårdnad respektive för rehabilitering, för att fullgöra ledningsuppgifter inom respektive kompetensområde. kk
20 TEMA: NÄRA både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska få en individuell plan som innehåller förebyggande och rehabiliterande insatser. Det gäller också vid inskrivning i särskilt boende. Det ska också framgå vad målet med insatserna är utifrån den enskildes perspektiv. Men för att det förebyggande och hälsofrämjande synsättet ska bli verklighet har äldreomsorgen en resa att göra från enmånga gånger omsorgs- och vårdinriktad kultur där insatser sätts in först när problemhar uppstått. Olivia Wigzell ser flera utmaningar på vägen. Det handlar bland annat om kompetensförsörjningen, både av legitimerad personal och av undersköterskor och annan baspersonal. En annan nyckel är att arbetets organisering måste ge utrymme för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Att det kan få ta längre tid initialt, men i förlängningen bidrar till ökad självständighet och minskat hjälpbehov. – Minutstyrning står ofta i konflikt med det här. Den gör det svårt att situations- och individanpassa många gånger. I hela förslaget till lag försöker vi skriva in vikten av att utgå från den enskilda individen och behoven. Även för legitimerad rehabpersonal kan arbetssätten behöva ändras, exempelvis från att fungera som ”konsulter” som kommer in när andra professioner bedömer att de behövs. – För att klara målenmåste man arbeta mer teambaserat, mer gränsöverskridande mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och mer med uppföljning. Olivia Wigzell lyfter att de individuella planerna är kraftfulla verktyg för att åstadkomma förändring, då det i lagförslaget tydligt framgår att de ska inkludera förebyggande och rehabiliterande insatser. – Då blir det svårt att säga att det inte blir några sådana insatser. Ett annat viktigt verktyg i förändringsresan är framtagandet av en nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen (NOK). Utredningen har tagit fram enmodell för hur NOK:en kan byggas upp. Tanken är att den ska konkretisera hur beslutsfattare, verksamheter ochmedarbetare praktiskt ska arbeta för att nå lagens mål, och bidra till nationell likvärdighet. NOK:en kan liknas vid läroplanen som togs framnär förskolan gjorde motsvarande kvalitetsresa till att bli en pedagogisk verksamhet. Olivia Wigzell poängterar att den ska tas fram i bred samverkanmed professionerna och kommunerna – och det behöver få ta tid. – Den ska vara ett räcke för verksamheterna att hålla sig i när de utvecklar kvaliteten. Olivia Wigzell trycker lite extra på att det behövs mycket mer samverkanmellan hälso- och sjukvård och sociala insatser. Och nämner att utredningens förslag om att införa både fast omsorgskontakt och fast kommunal vårdkontakt kan underlätta det samarbetet. En annan nyhet är att äldreomsorgen ska bli skyldig att uppmärksamma när den enskilda har behov av hälso- och sjukvård, och hjälpa vidare till vård. Hon ser även att NOK:en har en viktig roll att spela för ökad samverkan. Avslutningsvis hoppas, och tror, Olivia Wigzell att utredningens förslag leder till att det blir mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen. – Manmåste tydligare lyfta fram att äldreomsorgen är de personer som arbetar i verksamheterna. Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet. Det måste finnas utrymme för att använda sitt omdöme i stunden och det dagliga arbetet. ¶ ”För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat.”
21 kk Hon har rehab ut i fingerspetsarna Äldreomsorgsutredningen lyfter vikten av förebyggande arbete och rehabilitering i sitt slutbetänkande – och föreslår att landets samtliga kommuner ska ha en kvalitetsansvarig för rehabilitering för att säkerställa en god och säker vård (se föregående artikel). I dag finns däremot inget lagkrav på Mar och funktionen finns bara i drygt 90 kommuner. Arbetsterapeuten Erica Gunnarsson, Mar i Örebro kommun, är övertygad om att rehabfrågorna skulle nedprioriteras om kommunen inte skulle ha någon Medicinskt ansvarig för rehabilitering eller motsvarande funktion. – Det är lätt att det blir fokus på läkemedel, samverkan med läkare och slutenvård i organisationen. Vi behöver säkerställa att det finns rutiner för rehabilitering och att övergångar mellan olika vårdgivare och mellan olika arbetsplatser blir säkra. Erica Gunnarsson har varit Mar sedan 2000. Först i Kristinehamn och sedan i Karlskoga. 2017 tog hon steget till betydligt större Örebro, men med samma uppdrag: att säkerställa att den rehabilitering kommunen bedriver är patientsäker och av god kvalitet. I Örebro kommun delar två Mar på uppdraget. De hjälps åt med de uppdrag och utredningar som genomförs under året. Andra arbetsuppgifter delar de i olika ansvarsområden för att få fördjupad kunskap och ansvar i ämnet. Det rör sig om bland annat dokumentation, hjälpmedelshantering, fördelad hälso- och sjukvård, skyddsåtgärder, samtycken och kontakt med privata aktörer. Rehabfrågorna måste finnas med på ledningsnivå i kommunerna, annars riskerar de att nedprioriteras. Det är Erica Gunnarsson, arbetsterapeut och Mar i Örebro, fast övertygad om. Arbetsterapeuten Erica Gunnarsson har jobbat som Mar i över 20 år, sedan 2017 i Örebro. Text & foto: Pontus Wikholm
k Högt på Erica Gunnarssons önskelista står kontinuitet bland omvårdnadspersonalen: ”Med en lugnare bemanningssituation skulle vården och rehabiliteringen fungera bättre. I dag är det en sådan rotation att arbets- och fysioterapeut inte hinner få en bra relation med omvårdnadspersonalen. Allt de hinner göra är att instruera nyanställda.”
23 MAR-gruppen, en länk mellan Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna som samlar alla Sveriges Marar, har ett förslag på hur man skulle kunna formulera Hälso- och sjukvårdsförordningens punkter för Mar. Men de kan komma att ändras i och med äldreomsorgsutredningens förslag om att det ska finnas en kvalitetsansvarig för rehabilitering i landets samtliga kommuner, och att Mar därmed försvinner. Upplägget för Mar, så som det ser ut i Örebro, tycker Erica Gunnarsson fungerar. När något brister i verksamheten skrivs avvikelser, som ansvarig chef ansvarar för att utreda och analysera. Vid allvarlig vårdskada hjälper Mar till och tar vid behov över utredningen. Rapportering till Ivo och Läkemedelsverket görs alltid av Mar. Det är ett administrativt arbete – många möten, samverkan och mycket skärmtid – men för att kunna bevaka patientsäkerheten anser Erica Gunnarsson att Mar eller motsvarande funktion måste sitta med där besluten tas, exempelvis i ledningsgrupp. – Då ledningen fattar beslut utan att ha pratat med oss blir det inte alltid patientsäkert. Ledningen menar väl, men deras fokus blir tyvärr ofta på personal, och tillgång till personal, samt ekonomi medan vi tittar på vad som är bäst för patienten. Ibland krockar det. Marar är en typ av kvalitetssäkrare i verksamheten. Som en del i arbetet med att utveckla verksamheten jobbar en arbetsgrupp med att hitta system för kommunens arbetsterapeuter att enklare kunna dokumentera sina bedömningar. – Vi vet att arbetsterapeuter gör sina bedömningar och sätter in åtgärder men det är svårt att följa i dokumentationen. Därför satsar vi på dokumentation i år och ska under hösten genomföra en utbildningssatsning till alla arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Förändringsarbete är det Erica Gunnarsson gillar bäst med att vara Mar. Trots att det ofta går framåt i små steg tycker hon att det är roligt och spännande att se att hon kan vara ett stöd för verksamheten – och göra den bättre. – Då medarbetarna får bra stöd i arbetet ger det indirekt en god och säker vård för patienterna. Och jag brinner för att patienterna ska få den rehabilitering de behöver, där de är. Det är det jag jobbar för. Omställningen till en nära vård är på gång och det ser Erica Gunnarsson som en nödvändig utveckling. En av utmaningarna i dag är att kunna samarbeta med professioner med olika arbetsgivare. – Det har varit mycket ”vi på kommunen” och ”ni på vårdcentralen”. Det måste bli ett vi, som jobbar tillsammans för patienten. Det är lite fyrkantigt – vi vill samarbeta men organisationsstrukturer, överenskommelser mellan huvudmännen, journalsystem och så vidare gör att det blir svårt. Det kommer att vara en lång process, men jag tror att det blir bra. Ett specifikt problem för Örebro är uppdelningen mellan arbets- och fysioterapeuter. Sedan Ädelreformen 1992 har arbetsterapeuter jobbat på kommun och fysioterapeuter på vårdcentral. Nya överenskommelser har gjorts sedan dess, men enligt Erica Gunnarsson stämmer de inte överens med behoven. – Om jag överdriver lite kan man säga att arbetsterapeuter i Örebro är jätteduktiga på ADL-bedömningar, förskrivning av hjälpmedel och har god kunskap om äldre och demenssjukdomar, men har mindre erfarenhet av att exempelvis arbeta förbyggande med yngre patientgrupper och göra arbetsförmågebedömningar. Vi har fortfarande ett förebyggande uppdrag och har haft det hela tiden sedan 1992, men efter alla dessa år har man slutat efterfråga arbetsterapeuter. Hon tillägger: – Fysioterapeuterna igen är anställda på vårdcentral, och när de gör hembesök jobbar de bara som konsulter. De åker ut, gör en bedömning, kanske skriver ett träningsprogram och så blir det inte så mycket mer. Det är klart att man pratar med varandra, men det blir inte ett genuint teamarbete kring patienten. Jämfört med resten av landet är bristen på både arbets- och fysioterapeuter dessutom stor i Örebro, men Erica Gunnarsson är positiv. Bland annat testar man nya sätt att arbeta tillsammans med regionen. En positiv effekt av pandemin var Socialstyrelsens beslutsstöd för hur man ska jobba med covid-19. – Där står det tydligt vad en arbetsterapeut kan bidra med och det ledde till att vi började ha samverkansmöten med primärvården. Och nu har vi läkare som efterfrågar fler arbetsterapeutiska bedömningar. ¶ ÖREBRO ”Jag brinner för att patienterna ska få den rehabilitering de behöver, där de är. Det är det jag jobbar för.” TEMA: NÄRA
Jordnära Text: Katja Alexanderson Foto: Pavel Koubek Vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna i Örebro har fått en egen forskare på plats i vardagen – arbetsterapeuten Lena Johansson.
forskning Arbetsterapeuten Lena Johansson och hyresgästen Gunnar Kwist trivs i varandras sällskap. 25
26 TEMA: NÄRA en lummiga innergården badar i solljus, grönskan står fint mot träfasadens silvriga gråhet. I en av de upphöjda odlingsbäddarna trängs olika örtkryddor, i en annan behöver jordgubbarna fortfarande mer ljus och värme. Vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna i utkanten av Örebro gör verkligen skäl för sitt namn. Den här försommarmorgonen har husen inte riktigt vaknat än, men det blir snart uppenbart att arbetsterapeuten Lena Johansson känner alla, både personal och hyresgäster. – Hyresgäst är ett medvetet ordval och en del av personcentreringen. Vi jobbar enligt HSL, så visst är man patient ur en bemärkelse, men hyresgäst ger en helt annan pondus. Det är du själv som bestämmer. Det var när Lena jobbade inom strokerehabilitering somhon upptäckte hur mycket hon uppskattade möjligheten att få följa personer under en längre tid. Så det var ingen slump att hon sökte sig till Trädgårdarna när boendet slog upp portarna 2016. Vid starten var hon ensam arbetsterapeut, en stor omställning från att varit en del av ett större rehabteam. – Jag var rehabenheten, säger Lena och berättar att hon numera har två arbetsterapeutkollegor på boendet. Men ingen fysioterapeut, eftersom fysioterapeuterna i Örebro är anställda i regionen. Hon fortsätter: – Största arbetsuppgiften är att få vardagen att funka. Än så länge är det ganska inriktat på basala åtgärder, som förflyttningar och att man kommer upp på morgonen. Många av våra insatser handlar om att arbeta genom personalen – att vi får med dem på tåget. Att vara på plats på boendet ser hon som en grundförutsättning för att kunna göra ett bra jobb som arbetsterapeut, för att kunna arbeta aktivt med personerna hela tiden. – Det skulle kännas nästan omöjligt att vara konsult. Då är det aldrig en arbetsterapeut som bedömer behovet av arbetsterapi, utan hela tiden andra yrkeskategorier. Det är jättesvårt och egentligen inte patientsäkert. För oss är den stora fördelen att vi får bedöma våra egna insatser och har kännedom om både personen och personalen – och kan göra oss en egen uppfattning av problemet. Det gör också personen mer delaktig. Trädgårdarna är ett så kallat akademiskt vårdboende sedan ett par år, men redan när Lena sökte jobbet lyfte hon att hon i framtiden skulle vilja forska. Sedan sin examen 2008 har hon läst både enstaka kurser och enmagister. – Jag tycker att det är roligt att grotta ner mig. Och är en ganska lättinspirerad person som intresserar mig för mycket saker. Nu har hon precis inlett sina forskarstudier som ÖREBRO
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=