34 TEMA: UNG – Det är svårt att välja sina strider när de är potentiellt livshotande. Man förstår den föräldrastressen och oron. När barn och unga kommer till henne handlar det ofta om att få det att funka i skolan. Hemma tjatar föräldrarna. Men Linda Ek understryker att det är ungdomen som måste definiera problemet. Tycker hen, även efter lite lirkande, att allt är okej får man försöka igen senare. Och det handlar inte om att den unga personen behöver mer information – de vet redan vad de borde göra – utan om att få till beteendeförändringen. Tillsammans går de igenom skoldagen och ser var fallgroparna ligger. Hamnar handenheten i skåpet för att det är så jobbigt med alla varningstjut? Funkar det med luncherna? Går det att sätta upp en lapp på skåpet och påminna? Skulle det bli bättre med ”önskekost” så att det blir lättare att räkna ut insulindoseringen? – Om det känns stressigt att räkna kolhydrater i skolan kan en lösning vara att gå igenom matsedeln hemma i lugn ro. Och vad händer när barnet kommer hem? Kommer hen ihåg att äta mellis eller är det skärmen som gäller direkt? Då kanske det skulle vara en bra idé att lägga lurarna i köket nära kylen med en påminnelselapp om att inte glömma bort att äta och ta sitt insulin. Framgångsfaktorn är ofta att knyta den nya vanan till en befintlig – då brukar det gå bättre. Lindas erfarenhet är att det ofta är de enkla lösningarna som funkar bäst. Lappar, påminnelser i mobilen, bildstöd. Hjälpmedel har en tendens att bli liggande oanvända. Ett viktigt medskick till de unga patienterna är att inte vara så hårda mot sig själva. Det är bättre att göra något halvdant än att inte göra det alls. – Det är så lätt att misslyckas när man har diabetes, säger Linda Ek och berättar att en lösning kan vara att förenkla behandlingen. Om tonåringen inte orkar räkna kolhydrater är det bättre att ta en förutbestämd dos insulin, än ingen alls. Det är ovanligt att arbetsterapeuter finns med i diabetesteamen och Linda berättar att när hon började i teamet 2019 var hon först i Sverige. Nu gör hon vad hon kan för att fler arbetsterapeuter ska börja jobba med diabetes. Linda sprider kunskap om arbetsterapi inom diabetesvården och om diabetes till arbetsterapeuter. Bland annat var hon med och skapade ett kunskapscenter för egenvård vid typ 1-diabetes hos barn och unga i Region Stockholm, ”KNEP vid diabetes”. På webbplatsen www.karolinska.se/KNEP finns material för barn och unga och deras anhöriga, men också stöd till diabetesteam för utredning och behandling av egenvårdsproblem av olika slag. Det finns också specifikt material riktat till arbetsterapeuter och även information för skola, barnpsykiatri och socialtjänst. I den bästa av världar skulle hon som sagt vilja träffa alla nyinsjuknade och deras familjer, för att förebygga problem med egenvården. Inte nödvändigtvis individuellt, utan kanske i grupp eller hålla en föreläsning. – Jag skulle vilja att arbetsterapi genomsyrar diabetesegenvården. ¶ ”Det är svårt att välja sina strider när de är potentiellt livshotande. Man förstår den föräldrastressen och oron.” Är det dags att byta sensor snart? Ta med alla saker Börjar bli låg. Måste äta Var är dextrosolen? bit.ly/knep
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=