26 ”Regenerativt jordbruk” är egentligen gammal kunskap i ny tappning som bygger vidare på principerna för ekologisk odling men adderar bland annat plöjningsfritt, täckgrödor och mjölksyrefermentering av foder och gödsel. –Det som ska återskapas är den jord- och växthälsa som gått förlorad genom att handelsgödsel och kemikalier tömt jorden på kol och försvagat den mikrobiella bryggan som samverkar med grödan, säger Charlotte Åkerlind, lantmästare, miljökonsult och en av grundarna av Stiftelsen Regenerativa Ekosystem. Charlotte, uppvuxen med djur i Brasilien och Frankrike, kom så småningom att bli med man och mjölkgård i Sverige. –Jag var ung då. Vi drev gården rationellt, enligt dåtida synsätt, med kemikalier, handelsgödsel och höga givor av kraftfoder, berättar hon. Jag började tänka om efter många samtal med den äldre generationen, som kunde sina jordar och betesmarker och förstod att utvecklingen var på väg åt fel håll. Konsult inom jordnäringarna Under de senaste 20 åren har hon arbetat hos bland andra HS Miljölab och Eurofins/BLGG med rådgivning till lantbrukare i Sverige och internationellt. Idag är hon delägare i Lantbruks Analys (www.lantbruksanalys.se). För knappt två år sedan startade hon Stiftelsen Regenerativa Ekosystem (www.stiftelsen-regenerativa-ekosystem.se) tillsammans med Jan Röed, ekolog med inriktning på mikrobiell odlingsteknik, och Kjell Hedberg, mykolog specialiserad på mykorrhiza, symbiosen mellan en svamps myceltrådar och en växts rötter. Medlemsföreningen (400 kr/år för konsument/familj, 850 kr/ år för företag) erbjuder bland annat vägledning till gårdar intresserade av att ställa om till regenerativ drift och på sikt kunna omfattas av stiftelsens certifieringsprogram. Använda naturens egen kraft –Handelsgödsel och jordbrukskemikalier tömmer odlingsjorden på mikrobiellt liv, biomassa och humus, säger Charlotte. Det ger fattiga, kompakta jordar med nedsatt förmåga att hålla vatten, luft och näring. Växthusgaser som metan, lustgas och koldioxid avgår till atmosfären. Vid regenerativt jordbruk används naturens egen kraft, fotosyntesen, för att återföra energi, näring och kol till jorden. Det finns vetenskapliga fakta som visar att en gröda aktivt kan avge uppemot 40 procent av den energi den fångar i fotosyntesen till mikroorganismerna i jorden. Huvudprinciper Några huvudprinciper bakom regenerativ odling: • Håll jorden täckt med levande grödor. • Undvik plöjning, jordbearbeta ytligt. • Stimulera jordmikrober och mykorrhizan. Håll jorden täckt med levande grödor Det är de gröna växterna som via fotosyntesen fångar in kol och avger det till mikroorganismerna i jorden. –Använd täckgrödor som byggs upp av många arter, säger Charlotte Åkerlind. Man bör så i minst sex till åtta arter, gärna med vitklöver i botten och en blandning av sorter med djupt respektive grundare rotsystem. Marktäckare buffrar jordtemperaturen och minskar erosion. En mångfald av önskade arter, där de med djupare rötter ”skyddar” dem med grundare rotsystem mot uttorkning, motverkar att ogräs som kvickrot och tistel tar överhanden. Undvik plöjning, jordbearbeta ytligt I stället för att plöja bör man bearbeta jorden ytligt för att gynna det mikrobiella livet. Vallarna kan ligga i många år om de byggs upp på ett bärkraftigt sätt. Stödså vid behov i stället. Stimulera jordmikrober och mykorrhizan Mykorrhiza, symbiosen mellan svampar och växters rötter, ses hos omkring 80 procent av världens örter och gräs. Svampens rottrådar tränger in i växtens rotceller och bildar ett nystan, där utbytet av näring sker. Svampens mycel, långa fina trådar, fungerar som ett extra rotsystem för växten och förbättrar dess närings- och vattenupptag. I gengäld förses svampen med energirika kolhydrater. –En jord som gödslats med handelsgödsel, brukats intenRegenerativt jordbruk Gammal kunskap i ny tappning –Ett enkelt jordprov ger besked om hur odlingsjorden mår, säger Charlotte Åkerlind, konsult och drivande bakom konceptet ”regenerativ odling”. Foto: Privat
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=