NR 1 2023 PARKINSONJOURNALEN 31 renalin och serotonin, och det är också via dessa signalsubstanser som de klassiska antidepressiva läkemedlen verkar. Ett annat alternativ är mirtazapin, som utövar sin effekt via samma signalsubstanser men som utöver den antidepressiva effekten även bidrar till rofylld sömn och – som biverkning – till viktuppgång. Även psykologisk behandling, exempelvis KBT, fungerar väl vid parkinsondepression. Psykossjukdom vid Parkinsons sjukdom är nära kopplat till serotonin och yttrar sig ofta som hallucinationer. Det läkemedel som används mest är quetiapin, medan klozapin visserligen är effektivt men kräver regelbundna blodprover. Psykossymtom kan förstärkas av läkemedel som dopaminagonister, MAOB-hämmare och amantadin, och det kan därför vara klokt att renodla anti-parkinsonbehandlingen till levodopa. Kognitiv nedsättning och demens hör framför allt samman med acetylkolin. Behandling utgörs oftast av kolinesterashämmare, som även används vid Alzheimers sjukdom. Ett alternativ är memantin, som istället verkar via signalsubstansen glutamat. Autonom dysfunktion i form av bland annat förlångsammade tarmrörelser, störd blåsfunktion och ortostatisk hypotension (blodtrycksfall i stående), hör samman med noradrenalin. Hos patienter med blodtrycksfall bör samtliga läkemedel ses över, särskilt eventuella blodtryckssänkande medel. Behandling kan ges med droxidopa, som är ett förstadium till noradrenalin, men medlet förskrivs ännu bara på licens. I övrigt används olika receptorstimulerare. Alternativt kan man pröva att öka blodvolymen med fludrokortison. – Det är även viktigt att få i sig tillräckligt med vätska för att motverka blodtrycksfallen, och gärna använda stödstrumpor och salta maten lite extra, sa Per Svenningsson. Trots att dyskinesier är en följd av behandling med levodopa är även serotoninsystemet starkt involverat, eftersom det får en ökad roll i upptaget av dopamin då mängden dopaminceller minskar. Serotonincellernas frisättning av levodopa är helt oreglerad, vilket ger en kraftig, kortvarig effekt. Amantadin har ofta god effekt mot dyskinesier. Serotoninagonisten eltiprazin har prövats i studier men är ännu inte godkänt [9]. För närvarande pågår dock en studie på flera platser i Sverige med en annan serotoninagonist, kallad NLX112. – Det finns stor potential för behandling mot Parkinsons sjukdom som påverkar andra mekanismer än dopamin, och en hel del läkemedel är under utveckling, inte minst mot icke-motoriska symtom, avslutade Per Svenningsson. Bedömning av körförmågan Dorota Religa är professor vid Karolinska universitetssjukhuset och arbetar på Trafikmedicinskt centrum. Hon berättade om hur körförmågan utreds och bedöms hos personer med neurodegenerativ sjukdom, exempelvis Parkinsons sjukdom. Faktorer som kan påverkas av Parkinsons sjukdom och som inverkar på bilkörning är bland annat rörelseproblematik (hyper-/hypokinesier), förvirring, kognitiv nedsättning, trötthetsproblem och läkemedelsbiverkningar [10]. Enligt lag har läkare skyldighet att anmäla skador, sjukdomar eller andramedicinska förhållanden somkan antas påverka trafiksäkerheten. Anmälan görs till Transportstyrelsen. Omdet är svårt att bedöma körförmågan kan dock läkaren först remittera patienten till Trafikmedicinskt centrum. – Observera att man inte måste vara en perfekt bilförare för att få behålla sitt körkort. Man måste bara vara hyggligt bra på att köra bil, sa Dorota Religa. Innan en anmälan görs ska körkortshavaren underrättas om detta. Någon anmälan behövs dock inte omman kan anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens anvisning om att avstå från att köra. Om körkortsinnehavaren motsätter sig medicinsk undersökning eller utredning görs en så kallad utredningsanmälan till Transportstyrelsen. En utredning av patienter med Parkinsons sjukdom utgår ifrån anamnesen och tester av syn, kognition och sensomotorik, samt en bedömning av eventuella läkemedelsbiverkningar. Vid misstanke om kognitiv nedsättning görs även psykologisk testning. Utfallet av utredningen kan bli att kraven uppfylls, att kraven inte uppfylls, att kraven uppfylls men att uppföljning krävs, eller att ett praktiskt körtest behövs. Vid körtest kan god körfärdighet före sjukdomen ha positiv inverkan på resultatet. Omprövning görs vanligen var tredje år, oftare om patienten ligger nära ”godkändgränsen” eller om det finns tecken på försämring.« Per Svenningsson. Dorota Religa. REFERENSER [1] Antonini, A, et al. Levodopa-carbidopa intestinal gel in advanced Parkinson’s: Final results of the Gloria registry. Parkinsonism Relat Disord 2017; 45:13–20. [2] Norlin, JM, et al. Swedish guidelines for device-aided therapies in Parkinson’s disease – Economic evaluation and implementation. Acta Neurol Scand 2021; 144: 170–8. [3] Antonini, A, et al. Developing consensus among movement disorder specialists on clinical indicators for identification and management of advanced Parkinson’s disease: a multicountry Delphi-panel approach. Curr Med Res Opin 2018; 34: 2063–73. [4] www.managepd.eu/SE/index. [5] Santos-García, D, et al. 5-2-1 Criteria: A Simple Screening Tool for Identifying Advanced PD Patients Who Need an Optimization of Parkinson’s Treatment. Parkinsons Dis 2020; 2020: 7537924. [6] Aldred, J, et al. Application of the 5-2-1 screening criteria in advanced Parkinson’s disease: interim analysis of Duoglobe. Neurodegener Dis Manag 2020; 10: 309–23. [7] Moes, HR, et al. Letter to the editor, ”Validation and clinical value of the Manage-PD tool: A clinician-reported tool to identify Parkinson’s disease patients inadequately controlled on oral medications”. Parkinsonism Relat Disord. 2022; 97: 99–100. [8] Rosengren, L, et al. Life Satisfaction and Adaptation in Persons with Parkinson’s Disease – A Qualitative Study. Int J Environ Res Public Health 2021; 18: 3308. [9] Svenningsson, P, et al. Eltoprazine counteracts l-dopa-induced dyskinesias in Parkinson’s disease: a dose-finding study. Brain 2015; 138: 963–73. [10] Uc EY et al. Longitudinal decline of driving safety in Parkinson disease. Neurology 2017; 89: 1951–8.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=