24 PARKINSONJOURNALEN NR 4 2023 TEMA BEHANDLINGSMETODER Läkemedel mot Parkinsons sjukdom hjälper till att öka mängden dopamin eller efterhärmar dopaminets effekter. Efter en tid kan läkemedlen verka under allt kortare tid och symtomen kommer tillbaka mellan doseringarna. Detta brukar man kalla för dosglapp. Korta svar Vad är dosglapp? Svar: Dosglapp är återkomst av parkinsonsymtom mellan två doser. Kan dosglapp förhindras? Svar: Nej, dosglapp kan ännu inte förhindras, möjligen kan de försenas. Kan dosglapp behandlas? Svar: Ja, dosglapp kan behandlas på många olika sätt – principen är att, åtminstone dagtid, inte hamna för lågt i läkemedelskoncentrationer. Långa svar Vad är dosglapp? Svar: Ett dosglapp är ett glapp mellan två doser av parkinsonläkemedel där något eller några parkinsonsymtom gör sig påminda. Det förutsätter att man har haft effekt av den föregående dosen, vilket man har om man har en tillräckligt stor dos och om man har Parkinsons sjukdom. Under de första månaderna och/eller åren av behandling brukar man inte ha dosglapp. Effekten av medicinen är relativt konstant trots att nivåerna av läkemedlet egentligen svänger upp och ned. Intervallen mellan doserna kan vara ganska långa utan att symtomen kommer tillbaka. Men efter ett tag smyger sig symtomen på igen, för de flesta, men inte för alla. Tiden tills detta sker varierar mycket, men är ungefär fem år för hälften av alla med parkinsonbehandling. Det blir då viktigare att ta medicinen regelbundet för att hålla symtomen tillbaka. I det här läget kan en tablett L-dopa ha effekt under fyra, fem timmar, därefter kommer symtomen tillbaka – i ett dosglapp – om man inte fyller på med nästa tablett. Detta betyder inte att effekten av medicinen blir sämre, bara att den blir kortare. Efter ytterligare ett antal år kan tiden med god effekt bli ännu kortare och man behöver då ännu tätare medicinering. Ibland kan dosglappet uppträda strax efter att man tagit en tablett och det finns risk att man tror att medicinen ger motsatt verkan. Men de allra flesta läkemedel verkar efter ganska lång stund och dosglappet märks alltså innan tabletten hunnit komma upp i hjärnan i tillräcklig mängd. Symtomen vid dosglapp kan vara de typiska motoriska parkinsonsymtomen, det vill säga tröghet i rörligheten, stelhet och skakningar. Sådana symtom kal- las ”off”-symtom eftersom man har liknat medicineffekten vid en strömbrytare som slås på och av. Man kan också ha icke-motoriska symtom vid dosglapp, till exempel nedstämdhet, smärta, oro, tanketröghet, svettning och urinträngning. Kan dosglapp förhindras? Svar: Det finns personer med Parkinsons sjukdom som aldrig utvecklar dosglapp, men för de allra flesta är det oundvikligt. (Men dosglapp går att behandla, se nästa fråga). I vetenskapliga studier av parkinsonläkemedel har man sett att höga doser av effektiva läkemedel ger snabbare utveckling av dosglapp (och överrörlighet). Om man behandlar försiktigt, med låga doser, kan dosglapp undvikas eller åtminstone skjutas på framtiden. Men problemet är att man inte mår så bra om man inte får tillräcklig behandling. De som fick höga doser i studierna mådde bättre och hade färre symtom. På lång sikt verkar det inte spela så stor roll hur man behandlas under de första åren, enligt studier som pågått under mer än tio år. Men ett visst mått av försiktighet bör man ha i början av behandlingen eftersom man även kan få andra biverkningar av höga läkemedelsdoser. Det kan vara en svår balansgång mellan å ena sidan försiktighet för att senarelägga dosglappsproblemen, och å andra sidan att få så god ÖVER- RÖRLIGHET w Om man har oregelbundna, vridande, ofrivilliga rörelser så är man överrörlig (dyskinetisk eller hyperkinetisk på fackspråk). Då har man samtidigt oftast mycket bra effekt av medicinen på rörligheten och man är i så fall inte i ett dosglapp, snarare tvärtom. w Det är viktigt att inte blanda ihop överrörlighet med skakning (tremor). Skakningar, som vissa har vid dosglapp, är regelbundna, rytmiska och försvinner oftast när man rör på den skakande kroppsdelen. Professor Dag Nyholm svarar här på frågor om dosglapp. FOTO: JENNY LUNDSTRÖM Den här texten är tidigare utgiven som informationsbroschyr, skriven 2014, reviderad 2023.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=