NR 4 2023 PARKINSONJOURNALEN 25 » symtomlindring som möjligt. Det är ingen idé att plågas för att spara sig inför framtiden, men man bör heller inte överdosera eftersom det kan orsaka besvärliga biverkningar. Kan dosglapp behandlas? Svar: Det finns en mängd strategier för att behandla dosglapp och ännu fler är under utveckling i forskningsstudier. Svenska läkare och forskare i Swedish Movement Disorder Society (Swemodis) föreslår fyra huvudprinciper för behandling av dosglapp: w Dosfraktionering. Detta innebär att man fördelar dosen av L-dopa på fler tillfällen, det vill säga tar doserna tätare. Exempel på substanser: Olika varianter av levodopa/benserazid och levodopa/karbidopa. w Tillägg av enzymhämmare. Så kallade Comt-hämmare kan öka mängden L-dopa som når hjärnan och Mao-B-hämmare kan öka halten av dopamin i hjärnan. Exempel: Entakapon, tolkapon, rasagilin, selegilin. w Tillägg av dopaminagonist. Långverkande tabletter eller plåster syftar till att hålla medicinnivån högre och på så sätt förhindra dosglapp. Ett alternativ som ger snabb lindring vid dosglapp är injektion i underhudsfettet. Exempel på långverkande dopaminagonister: pramipexol, ropinirol, rotigotin (plåster). Exempel på injektionspenna: apomorfin. w Depåtablett: Vid nattliga dosglapp kan depåtablett av L-dopa, Comt-hämmare eller långverkande dopaminagonister prövas. Exempel som i de tre föregående punkterna. För alla dessa alternativ gäller att de olika läkemedelsdoserna måste balanseras så att man får så bra symtomlindring som möjligt och så få biverkningar som möjligt. Om man lägger till en sorts läkemedel kan man behöva minska på en annan sort. Det vanligaste tecknet på överdosering är överrörlighet. Men andra biverkningar kan också uppstå, till exempel illamående, svullna ben, hallucinationer och spelberoende. DE FLESTA STRATEGIERNA handlar alltså om att förhindra dosglapp genom att ge läkemedel på ett så jämnt sätt som möjligt. Men det finns också metoder för att behandla de dosglapp som ändå uppstår. Då gäller det att inte hamna för lågt i nivåerna av läkemedlet under dagen. Märkligt nog är det inte säkert att man har dosglapp vid uppvaknandet på morgonen trots att det gått flera timmar sedan föregående dos. Detta fenomen kallas ”sleep benefit” och beror troligen på att vissa personer med Parkinsons sjukdom har egen dopaminproduktion under natten och därför mår ganska bra tidigt på morgonen, medicinfria. Efter ett tag kommer dock symtomen ikapp igen. Om svängningarna i symtomen är svåra att behandla med de nämnda strategierna kan det bli aktuellt med det som ibland kallas avancerad behandling, nämligen läkemedelspump eller djup hjärnstimulering (DBS). Läkemedlen är viktiga vid Parkinsons sjukdom, men betyder inte allt. Det finns andra behandlingar som också kan förbättra symtomen. Inom sjukvården är till exempel fysioterapi en viktig del. I vardagslivet är motion och ”hjärngymnastik” inklusive sociala aktiviteter bra för alla människor, inte minst när man har Parkinsons sjukdom. Sammanfattning Dosglapp är mycket vanligt och svårt att undvika men går att behandla på flera sätt. Olika personer reagerar olika på olika läkemedel och därför är det bra att det finns så många strategier. I början av behandlingen är det klokt att ha is i magen och inte höja dosen för snabbt eller för mycket. Hjärnans receptorer ställer om sig när de får en ny behandling och detta kan ta flera veckor eller månader. Samtidigt ska man inte vara underbehandlad för länge. Det är bra att kunna känna igen sina symtom och försöka analysera om det finns något mönster i hur symtomen uppträder. Kommer symtomen en viss tid på dagen? I relation till medicinintag? Sådan information är viktig för att läkaren ska kunna hjälpa till att hitta bästa tänkbara läkemedelsbehandling. Om det är svårt att beskriva symtomen kan det vara bra att filma dem, går utmärkt med vanlig mobilkamera, för att sedan visa dem för läkaren. Mycket av detta handlar om balansgång mellan olika ytterligheter. Den sista balansakten i den här texten är rådet att hitta en balans i analyserandet av symtom: Det är viktigt för välmåendet att lära sig om sina symtom, samtidigt som man ibland måste få strunta i sjukdomen och leva livet utan för mycket analys.« REFERENSER [1] Ahlskog JE, Muenther MD. Frequency of levodopa-related dyskinesias and motor fluctuations and motor fluctuations as estimated from the cumulative literature. Mov Disord. 2001; 16:448–58. [2] Senek M, Nyhom D. Continuous drug delivery in Parkinson’s disease. CNS Drugs. 2014;28:19–27. [3] Swemodis. Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom. 2022. Den första tiden har man oftast inte dosglapp, men efter ett tag brukar symtomen smyga sig på.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=