två mumifierade kroppar som utgrävdes av ett arkeologiskt
team 1882. Mummy Caves ligger långt in i Canyon de Chellys
norra ravin.
Det är ett nöje att resa med Terrell som passionerat tyder
hällristningar och mystiska stenformationer. Egna myter och
legender, som är en sådan väsentlig del av Navajolivet, har
han dessvärre inga. Dessa historier, berättar han, får man i
arv av sina far-eller morföräldrar. Eftersom både hans far-och
morföräldrar levde i ett ständigt alkoholrus (ett stort problem
bland indianfolket än idag) fick han aldrig sitt arv. En sorglig
historia som kanske kan kallas för ”Terrells saga”.
När vi närmar oss Mummy Caves råkar vi ut för ett litet
dilemma då bilen är på väg att fastna i leran. Terrell går ur
jeepen, inspekterar situationen, sätter sig bakom ratten och
ropar: ”Håll i er!” Vi känner oss trygga trots alla hans histo-
rier om bilar som fastnat i kvicksand, sjunkit och aldrig mer
hittats!
Väl framme vid foten av Mummy Caves klippa sitter vi tysta
och reflekterar över de mumifierade kropparna. Vilka hemlig-
heter bar de mig sig i graven? Vilket sorts liv levde de? Deras
livsöden förblir lika mystiska och mytomspunna som ravinen
själv. Canyon de Chellys mystiska och magiska krafter har
tilltalat och förbryllat människor sedan forntiden.
Vintern 1864 tvingade Kit Carson, en kontroversiell ame-
rikansk pälsjägare och spanare, Navajofolket från Canyon de
Chelly på en 640 km lång vandring till Fort Sumner i New
Mexico. Berövade sin forna livstil tillbringade Navajofolket fyra
grymma år i fångenskap innan de som överlevt fördes till-
baka till sitt land av General William Tecumseh Sherman. Kit
Carson lär ha sagt att ”allt förknippat med Canyon de Chelly
ska hädanefter upphöra att vara en gåta”. Han hade fel. Nava-
joindianernas tragiska historia ekar bland bergsväggarna och
skapar en mystisk stämning som är evig.
P
rövning. Uppenbarelse. Frälsning. En ökenvandrares
liv berikas för varje steg. Den legendariske förfat-
taren Edward Abbey säger: ”Människor kommer
och går, städer reser sig och faller, stora civilisationer uppstår
och försvinner – jorden kvarstår, en aning förändrad. Jorden
kvarstår, likaså hjärtskärande skönhet där det ej finns hjärtan
att krossa… Jag väljer att tänka så, lite trotsigt, att människan är
drömmen, tanken en illusion och enbart berget är verklighe-
ten. Berget och solen.”
Kafé Zolo
blir galleri
I somras slog det populära Kafé Zolo på
Köpmansgatan igen. Den 4 december
öppnar Andrea och Gordon Skalleberg
Zolo Gallery i samma lokal. Först ut är
en utställning om Four Corners.
– Vi känner att det är dags att skapa ett nytt slags
galleri, en mötesplats för konstintresserade, både
för proffsen och den glada vardagsåskådaren. Vi
vill erbjuda en plats där man kan njuta av det
vackra och spännande i en avslappnad och mysig
miljö, säger Gordon Skalleberg.
I samband med skyltsöndagen i början av
december slår det nya galleriet upp portarna.
Först ut är utställningen
En resa i öknen – konst,
kultur & historia från USAs Four Corners
då
man bland annat visar Navajo-mattor, keramik,
målningar, smycken och foton från Andrea och
Gordons resa till de fyra delstaterna.
Galleriets framtida fokus beskriver Andrea och
Gordon så här:
– Vi vill gärna visa det vi tycker är spännande
och annorlunda. Det kan vara allt från unga
konstnärer från Malmö till bortglömda eller
bortgångna konstnärer i Kullabygden till kultur-
utövare från andra världsdelar.
Gordon och Andrea vill att galleriet ska genom-
syras av samma öppna stämning somKafé Zolo
gjorde. Unga som gamla, bofasta och genomresan-
de – alla ska känna sig välkomna. I samband med
att galleriet håller öppet kommer det att serveras
kaffe och te och "dagens hembakade” i all enkelhet.
Vernissagekvällen torsdag den 4 december
serveras delikatesser från New Mexico. Galleriets
öppettider blir torsdagar till lördagar 13-18.
Läs mer på Kafé Zolo/Zolo Gallery facebooksida
och gordonskalleberg.com
”En ökenvandrares
liv berikas för
varje steg.”
48
