27 / 100
har från Sri Lanka är ett doftminne. Doften av
Ceylonté...
R
une Andréassons stora humanism för-
medlades genom Bamse vars budskap
”Det är bättre att vara snäll än stark”
och ”Små vänner är också vänner” har präntats
in i miljoner barn. Med dunderhonung i magen
har Bamse inte bara kämpat mot ärkekapitalisten
Krösus Sork utan också miljöförstöring, rasism
och mobbning.
– Jag har ärvt pappas syn på rättvisa och blir så
arg när någon blir orättvist behandlad. Man ska
respektera andra och vårda sina relationer med
familj och nära vänner. Jag lärde mig också tidigt
att vara stolt och aldrig skämmas över det som
just jag är bra på, säger Viktoria.
Majvor Andréasson var den som skötte hus och
hem, men målade också celoner, de genomskinli-
ga ark som varje figur och varje liten rörelse målas
på i filmerna. Även om Rune Andréasson alltid
bar på papper och penna var han tack vare sitt fria
yrke hemma mycket och Viktoria hade två väldigt
närvarande föräldrar. På somrarna vallfärdade
unga sommargäster till familjen Andréassons hus
på Kalvlyckevägen bara för att få sig en titt.
– ”Hej! Det är jag som prenumererar på Bamse”
kunde de säga. Och pappas sa: ”Åh, är det du –
vad kul att få träffa dig!” Han var alltid trevlig mot
alla. Men tålamod hade han inte! Om jag råkade
peta och sätta en prick på något han just färglagt
kom det en väldig massa svordomar. Fast det gick
över lika snabbt.
För oss som var Bamseläsare på 80-talet var
Viktoria bekant genom Rune Andréassons texter
på sidan två där han ofta nämnde sin familj, men
också eftersom hon och brodern fick ställa upp
som fotomodeller iklädda mössor, tröjor och an-
nat som lottades ut i Veckans tävling.
– Det var fruktansvärt faktiskt. Jag tyckte allt
med Bamse var jobbigt rätt länge. När vi skulle
skicka ut kalaskort tecknade pappa Bamse på, på
alla julklappspaket var det Bamseetiketter och när
vi skulle klä skolböcker fick jag handritade Bam-
seomslag fast jag helst ville ha rosa ponnyhästar.
Bamse var barnslig och pinsam, tyckte jag, och
även det faktum att min pappa var konstnär.
Det var egentligen först när hon själv fick barn
som hon började sätta värde i faderns gärning.
– Titta på den här! Här är jag tillsammans
med alla figurer pappa ritat genom tiderna. Den
är egentligen helt fantastisk, säger Viktoria och
plockar ner en inramad bild från väggen.
Längst fram i en tågparad står hon på Pellefants
27