88 / 100
88
Gilla Greater Copenhagen
Under året
har det förts en debatt, som gått
ut på att Köpenhamn vill breda ut sig och ta in
Skåne och Öresundsregionen i ett ”Greater Co-
penhagen”. Danskarna tycker uppenbarligen att
destinationen blir starkare och intressantare på
det viset. Och det har de absolut rätt i, åtmins-
tone vad gäller turism från större och vidare
marknader.
Vill världsstaden Köpenhamn ta med oss, sina
kusiner från landet, så är det bara att tacka och
ta emot. Men svenska byråkrater har en annan
mening. Hos dem blir det ett kattrakande om
vem som skall vara stor och stark i samman-
hanget, det vill säga i form av röstetal. Vi skall
minsann inte bara bli betraktade som ett bihang i
hovedkommunens marknadsföring utan vara en
likvärdig storhet med likvärdig rösträtt. Bullshit
säger jag, det är inte det som är poängen.
Här finns en fantastisk möjlighet att med stöd
av den starka ”moroten” Köpenhamn på andra si-
dan Sundet få ut den – tro mig – obekanta storhe-
ten Skåne, eller den ännu mindre kända giganten
Öresundsregionen, på världsmarknaden. Det är
bara att tacka och ta emot, och betala – för det
kommer att kosta. Köpenhamn är, och kommer
att förbli, destinationen nummer ett här i regio-
nen. Kullabygden, som turistdestination, skall
bara se möjligheter som varumärket Köpenhamn
ger och marknadsföra sig genom den förnämliga
kanal som kommer kunna erbjudas när det gäller
fjärran marknader.
Men det var inte detta som var bakgrunden
till att tre kamrater under tidig höst begav sig
över Öresundsbron till denna välkända metropol.
Det var för att ”komma utomlands” en stund
och uppleva kultur och mat i en exotisk omgiv-
ning. Vi hade också tänkt oss att bli äkta turister i
storstadens statistik genom att dessutom göra en
övernattning. Där fick vi ändra våra planer. Det
var fullbokat så gott som överallt, och var det inte
det kostade hotellrummen en förmögenhet.
Det fick bli en dagsresa, som i mycket kom att
handla om god mat i trevliga miljöer. Lunch på
gamla trivsamma Petersborg på Bredgade, kaffe
eller öl på Peder Oxes klassiska uteservering
vid Gråbrödretorvet samt en lite lyxigare mid-
dag på Victor’s på Ny Östergade. Med en hel del
konst däremellan. Gott och trevligt var det, utan
tvekan, men vi kunde nog egentligen lika gärna
stannat hemma hos vår goda mat och trevliga
miljöer här i Kullabygden, om det inte var för det
där exotiska storstadsbehovet, som också skulle
få sitt.
Mat och trevliga miljöer funkar alltid som
turistmagneter. Därför anser jag att vår kommun,
Höganäs, skall satsa ordentligt på att profilera
bygden med hjälp av våra innovativa och skick-
liga matföretagare. Både de som serverar väl-
lagade, och för många turister, exotiska rätter,
och de som producerar råvarorna till dem. Till
detta har vi våra handlare som säljer högklassig
mat över disk, våra fantastiska gårdsbutiker, och
förstås även dryckerna därtill; Höganäs bryggeri,
Kullamust och vingårdarna. Våra härliga kaféer
och bagerier ska naturligtvis också finnas med på
marknadsföringståget och naturligtvis vårt för-
nämliga systembolag – en suverän turistdragare i
sig varhelst det finns.
Ta fasta på detta, för ingenting kan profilera
kommunen bättre. Inte ens våra berömda bad.
Men våra stränder går ju att med lite god vilja
också att kombinera med ett anpassat utbud av
mat. Titta bara på utmärkta, och till det yttre
enkla, Strandsidan i Viken.
Här har de turistansvariga något unikt att ar-
beta för och sedan lansera på världsmarknaden!
Kanske rent av genom Greater Copenhagen!
Tidigare marknadschef för Liseberg, utvecklingsansvarig Sveriges
Turistråd samt pr-chef på Allers, bosatt i Lerberget.
Cal
l
e Möl
l
er
Kullabygden, som turistdestination,
skall bara se möjligheter som
varumärket Köpenhamn ger.