2038 vårsommaren 2019

018/ 2038 Filterbubblo finns inte ermen ”filterbubblor” myntades 2011 av journalisten Eli Pariser. Han skrev boken The Filter Bubble där han berät- tar att våra internettjänster i allt lägre utsträckning levererar samma informa- tion till alla användare, utan i stället skräddar- syr informationen till användaren utifrån vad han eller hon tidigare sökt efter. Eli och hans vänner hade skrivit in samma sökord på Google och fått olika resultat. Baserat på denna upple- velse myntade han begreppet ”filterbubblor”. Peter Dahlgren, forskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, håller inte med. Han anser att ”filterbubblor” är mer en idé än en sanning. – Det finns studier med 4 000 deltagare som visar att de som skriver in samma sökord ofta får ungefär samma resultat. Den som ofta söker på resor och skriver in sökordet ”Egypten” kan dock få ett sökresultat som har lite större betoning på resor än den som ofta söker efter politisk information och skriver in samma sökord. Detta beror på att sökmotorn försöker ge dig det sökresultat som den tror att du letar efter, förklarar Peter. Det sker i huvudsak när du är inloggad i någon av Googles webbtjänster. Selektiv exponering ökar Peter pratar hellre om ”selektiv exponering” än om ”filterbubblor”. Forskningen kring selektiv exponering startade på 1930- och 40-talet. Redan då såg forskarna att vi gärna väljer [forskning som utvecklar] Text: Karin Lindskog. Foto: Johan Wingborg, Vlad Teodor Oron för filterbubblor är obefogad visar forskningen. Visst är det så att vi ser och läser olika nyheter beroende på intresse, men det har vi alltid gjort. Skillnaden idag är att vi har fler medier och fler kanaler att välja mellan. Samtidigt är vi ofta nyfikna och läser information som går på tvärs mot våra åsikter. information och innehåll som stämmer med vår egen övertygelse. Den selektiva exponering- en ökar genom att vi nu har fler möjligheter och fler val. Idag exponeras vi för mer politisk information än tidigare, både information som stämmer med vår egen politiska övertygelse, och sådan som går emot. – Men det är inte så att vi nödvändigtvis undviker det som går emot vår egen politiska uppfattning. Forskningen visar att vi många gånger väljer att ta del även av det innehåll som går emot vår övertygelse, berättar Peter. Peters forskning visar att personer med star- kare politisk övertygelse är mer intresserade än andra av att ta del av politiskt innehåll som går emot deras åsikt, och ofta är de också mer in- tresserade av att gå i debatt med politiska mot- ståndare. De som har starkare politiskt intresse rör sig alltså mer över de politiska gränserna än de som är mindre politiskt intresserade. De som sympatiserar med innehållet tolkar det dock annorlunda än de som ogillar det. – Den stora skillnaden mellan personer med olika intresse och politiska åsikt är att vi söker på olika sökord, menar Peter. Algoritmerna förstår dig inte Sociala medier kan aldrig jämföras med nyhetsmedier. Utgångpunkten för till exem- pel Facebook är att du ska kunna se vad dina vänner sprider och delar. Algoritmerna utgår från dina val av vänner. De sociala medierna försöker lära sig vad du tycker om, men även t

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=