33 tillgänglighet till utemiljö samt storleken på avdelningar utifrån erfarenhet, nationella riktlinjer och evidens. De uppskattar verkligen förmånen att få vara med och påverka, även omde inte riktigt fick gehör för sina synpunkter på hur stora avdelningarna borde vara. De samarbetar också kring BPSD- registret som syftar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (se faktaruta). Carola är den som sköter registreringarna på boendet tillsammans med resten av teamet. Och Sandra har utbildat personalen i arbetssättet. Det handlar om ett strukturerat teamarbete för att ta vara på de olika professionernas kunskap sommynnar ut i en bemötande- och kommunikationsplanmed olika omvårdnadsåtgärder. – Om en person är lite svår att hantera, vad är det vi ser? Vilka situationer handlar det om? Vad kan vara orsaken? Pratar vi för högt? För fort? Är det fel färg på tröjan? förklarar Sandra. Utifrån detta gäller det att hitta åtgärder som lugnar personen. – Det handlar om”små” lösningar och inte för många åtgärder, utan en i taget. Det kan vara att få skala potatis eller hålla någon i handen, säger Carola. Sandra tillägger att arbetssättet ger en bättre livskvalitet för personenmed demenssjukdom, bättre arbetsmiljö och i förlängningen även lönar sig ekonomiskt. Personerna med demens behöver färre insatser när de kan klara vissa saker själva eller att BPSD kan undvikas i tid. Dessutom kan behovet av vak minska. – Det handlar ofta om pengar och BPSD-poäng kanman omsätta i pengar. Det är det vi måste förklara för våra politiker. Personens levnadsberättelse ger ofta ledtrådar både till vad som orsakar problemen och till lösningar. Vilken mat har personen tyckt om? Musik? Morgon- eller kvällsmänniska? Kanske har någon jobbat natt hela sitt liv och då är det inte konstigt att hen är uppe och går på nätterna. Är bingo verkligen rätt aktivitet? – Vi måste förändra oss efter generationerna som kommer. Jag brukar säga att imorgon kan det vara vi som ska in på det här boendet. Hur vill vi ha det då? säger Sandra och berättar att när hon utbildat i bemötande har alla fått skriva ner hur de gör när de duschar – och ingen dusch är den andra lik. Sandra och Carola trycker på att det är viktigt att livsberättelsen kommer med i genomförandeplanen, inte minst för att vikarier ska veta vem det är de möter. Det vore otänkbart att inte få en ordentlig introduktion inom industrin, lika otänkbart ska det vara inom äldreomsorgen. Ingen ska behöva kastas in oförberedd. Sandra Sjödin har ett nära samarbete med undersköterskan Carola Winsa på äldreboendet Tallnäs. Här testar hon en stol som kan minska kroppsoro. kk
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=