33 Kvalitetsprodukter för svensk lammproduktion Redback Boots med eller utan stålhätta Elstängselaggregat B600 12V Inkl SOLPANEL PreTup Mineralhink Extra kraftigt elstängsel Boots från Australien med en TPU-sula som vulkas fast på skon. Kan stå emot olja, urin och diesel. Elaggregat tillverkade av Lacmé som funnits på marknaden sedan 1956. Mineralhink med vitaminer, lämplig att använda både på bete och under stallsäsong. Höjd 90 cm. Längd 50 m. 0,9 Ohm/meter. Extra kraftigt elstängselnät, för får och getter. www.trelammproducenter.se • info@trelammproducenter.se 10% RABATT! 10% RABATT! Projektet har som mål att ta reda på möjligheter och hot kring en extra slaktkategori mellan Får och Lamm. Projektets ambition var att se på frågan utifrån alla aktörers position i värdekedjan kring svenskt lamm och får. Ungfår i andra länder Projektet genomfördes i 4 olika steg. I steg 1 har jag tagit reda på hur klassen Ungfår hanteras i Norge, Storbritannien, Irland och Nederländerna. Det var enkelt att få denna kunskap från Norge men betydligt svårare från de övriga länderna, man pratar ogärna om affärsupplägg och priser. Klassen finns i Norge likväl som på brittiska öarna, dock finns inte klassen i Nederländerna. I Norge heter klassen Ungsau och på brittiska öarna kallas klassen för Hogget. I Nederländerna har man lamm och får som klasser men man gör en uppdelning i 1:a, 2:a och 3:e klass. Kategorin Lamm äldre än 1 år hamnar i Får 1:a klass om de uppfyller kriterierna för detta. Prismässigt så är ofta Hogget och Får 1:a klass väldigt nära lamm. Medan kategorin Ungsau i Norge ligger väldigt nära priset på får. I Storbritannien är Hogget en säsongsprodukt som i första hand finns på marknaden från tidig vår till mitten av sommaren. För mer detaljerad information hänvisar jag till min presentation. Diskussion med slakterierna I steg 2 har jag haft en diskussion med slakteriföreträdare i Sverige, jag valde att ha kontakt med Gotlands slagteri AB, KLS och HKScan, då dessa är de största aktörerna på marknaden. Från slakteriernas horisont väcktes i första hand frågan kring volymer på produkten och problematik kring sortering. Att spekulera i ett värde på produkten var också mycket svårt då man inte direkt kan definiera en köpare, Bakgrund: I Sverige finns bara två avräkningsklasser för får, ”Lamm” och ”Får”. (Det finns även ”Dilamm” men den klassen är väldigt ovanlig). Prisskillnaden mellan de två klasserna har historiskt varit väldigt stor då Får inte har någon stor efterfrågan i vårt land. Lamm som vuxit långsamt och är lite äldre när de slaktas kan då komma farligt nära klassen ”Får” vilket innebär en mycket stor förlust för djurägaren. I många andra länder finns en klass mellan de två, typ ”Ungfår”, som då kan fånga upp de lite äldre lammen och betalas efter deras verkliga värde. Diskussioner har förts länge om även Sverige skulle kunna införa en sådan mellanklass. Nu har Theo den Braver, rådgivare på Gård & Djurhälsan, gjort en utredning om förutsättningen för en mellanklass i Sverige. Projektet är finansierat av slakteriernas Branschutvecklingspengar. En extra slaktklass - bra eller dåligt? Lamm eller får? Det är inte bara åldern på djuret som avgör slaktklassen utan i första hand utvecklingsnivån på slaktkroppen. Årslamm/Ungfår
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=