34 Deras första spontana kommentar var att det absolut inte får heta något med ”Får” om det skall gå att ta betalt för produkten. I denna diskussion kommer namnet ”Årslamm” fram som ett alternativt namn på Ungfåret. Grossisten tyckte det var en bra idé, med ytterligare kvaliteter på lamm- och fårkött. Man ser det som en utveckling av får och lamm på den svenska marknaden. Framför allt såg de en möjlighet att differentiera marknaden mer. När de importerar lamm och fårkött idag finns det cirka 15 olika kvaliteter att välja mellan, i Sverige har man två olika kvaliteter. Om man ökar kvaliteten på lammet ytterligare och inför en klass för ett äldre lamm med mer karaktär i smaken, kan den nya klassen ”Årslamm” i princip betalas som det nuvarande lammet. Denna kategori ”Årslamm” kan passa in som vardagsmat för våra konsumenter i landet. Produkten passar även till styck och charkföretagaren. Restaurang borde också vara en slutkund för ”Årslammet”. Det är absolut en premiumprodukt. Grossisten upplever svenskt lamm som billigt och prisvärt. Både Qibbla och Fällman understryker vikten av rätt kvalitet och leveranssäkerhet. Beräkningar Hur mycket råvara kan finnas till denna produkt? Om vi inte skall påverka mängden lamm på marknaden negativt är det viktig att de lamm som finns idag fortsätter att komma in som lamm. Jag har utifrån Jordbruksverkets statistik estimerat antalet djur som kan vara tänkbara Ungfår eller Årslamm. Totalt finns det cirka 26 000 Får och Lamm som faller utanför begreppet ordinärt Lamm samt får med fettgrupp < 3-. Dessa djur bedömer jag har en potential att passa in i kategorin Ungfår/Årslamm, utan att påverka lammvolymen negativt. Värdet på dessa djur idag är cirka 8,4 miljoner kronor i affären mellan bonde och slakteri. För att kunna göra en beräkning har jag valt att sätta ett värde på årslammet till 1 200 kronor. Detta baseras på att den nya kategorin bör ha samma värde som lammet men vara tyngre. Med 1 200 kronor som värde på Ungfåret blir värdet av den nya kategorin cirka 31,8 miljoner kronor i affären mellan bonde och slakteri. Årslamm/Ungfår men sannolikt skulle priset hamna mellan får och lamm. Primärt för slakterierna är förutsägbarhet på volymer och kvalitet. Det är den största utmaningen från deras sida. Man vill inte tappa volymer på lamm till en ny kategori ”Ungfår”. Att upprätthålla och öka volymen på lamm är den viktigaste åtgärden för svensk lammarknad. Producenterna I steg 3 har jag haft kontakt med lammproducenter. Från producenternas sida är det positivt och negativt, man har flera funderingar. Ekonomin är den största möjligheten men också hindret då man inte tror att slakten kan ge tillräckligt mycket betalt. Som producent ser man att Ungfåret borde vara dyrare än lammet då det kostar mer att ta fram. Å andra sidan om jag som producent kan få en extra djurvälfärdspeng samt använda djuret på sitt andra levnadsår som naturvårdare så kanske jag kan få ihop ekonomin. En producent ser framför sig att tacklammet kanske kan få lamma en gång innan man skickar det och lammen till slakt. Man har också etiska funderingar då genomsnittliga tillväxten per dag blir cirka 100 g för ett djur som skall väga cirka 55 kg vid 18 månaders ålder. Frågor kring kastrering av bagglamm väcks också då det ses som en nödvändighet om inte produktionen skall bli för riskfylld och resurskrävande. Producenterna lyfter även frågan om inte tackorna egentligen borde betinga ett högre värde, de har oftast en tung rejäl kropp som är värdefull att stycka. Själva upplever de att en tacka kan ha en bra ätkvalitet. Två av producenterna väljer att sälja tackorna direkt till slutkonsument, förädlade eller i helfall, då priset på tackan är för lågt hos slakteriet. Producenterna har även resonemang och tankar kring vilka mängder med resurser som kommer att förbrukas om lammen skall bli cirka 18 månader, hur kommer det att se ut i en klimatmärkning? Grossisterna I steg 4 har jag samtalat med köttgrossister, det var svårt att få kontakt med dem och ännu svårare att boka tid för ett samtal. Fällmans kött och Qibbla Halal tog sig tid för att diskutera detta med mig. Förberedd för betessäsongen? • Betesbaljor - 10 och 22 kg • WiroFår SOMMAR - Granulerat mineralfoder anpassat för betesperioden • Saltsten Vi har stort utbud av mineraler, vitaminer och fodertillskott för får och lamm. Närmaste återförsäljare och information om produkterna hittar du på: wiromin.se
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=