25
mitt liv under hela mellanstadiet. Jag gav allt jag
hade. Men efterhand tappade man intresset för
mig, jag var inte
tillräckligt
duktig. Och det har
präglat mig ända sedan dess, jag har alltid velat
visa vad jag går för, att jag
visst
kan.
Hon flyttade till Göteborg och utbildade sig
inom textil och inköpsekonomi, jobbade på flera
av de stora klädkedjorna, reste mycket, flyttade
till Örebro och jobbet på en annan klädkedja,
reste ännu mer. Tränade som besatt.
– Jag flängde runt jämt. Jag och min dåvarande
man hamnade till sist i Helsingborg och vi hann
till och med flytta runt ett par gånger inom stan
innan det brast mellan oss.
En helt vanlig tisdagsmorgon vid frukost-
bordet i Domsten, med en Fröken Duktig som
under helgen bakat bullar och städat hela
huset, landade plötsligt repliken: ”Jonna, jag vill
skiljas.”
– Där och då kom hans ord som en blixt från
himlen, men i efterhand har jag ju insett att jag
bad om det. Jag var trettio plus men hade aldrig
tittat inåt, det mesta var bara yta. Jag var inte i
kontakt med mig själv, och jag förstod inte vad jag
skapade runt omkring mig.
Jonna skaffade en lägenhet i Viken till sig och
sönerna Oscar och Jacob, och konstaterar lite
torrt att hon vid det laget hade ”minsta möjliga
bagage” och var exceptionellt duktig på att köra
pick up ...
I separationens alla känslofaser tipsade en
väninna henne om en träningsform som kallades
Nia och som fanns att prova på i Helsingborg.
Jonna gick dit – och hamnade i vad hon beskriver
som ett oväntat andrum. De malande tankarna
försvann, hon blev rörd och gråtfärdig, kände
nästan panik och ville lämna rummet.
Vad var
det här?
– Jag fattade ingenting. Men Nia lägger sig där
det behövs, helt enkelt. Den tar tag i hela ditt vä-
sen. Jag ser det hända av och till med andra som
kommer och dansar, det är underbart.
Jonna kunde inte släppa det hon varit med
om, hon ville veta mer, mycket mer. När hon
kommit tillräckligt långt i sin egen utbildning
som instruktör började hon leda klasser i både
Helsingborg och Höganäs och drömmen om en
egen studio tog form.
– Men det var inget lätt beslut. Jag valde Höga-
näs eftersom atmosfären kändes lättare här, det
fanns en annan energi, ett större intresse.
Några år efter skilsmässan träffade hon en ny
kärlek, Håkan, som också har stor erfarenhet av
textilbranschen. Tillsammans driver de ett före-
tag inom tradingverksamhet som gör det möjligt
för Jonna att parallellt driva Nia-studion.
– Den går tyvärr fortfarande bara plus minus
noll. Jag är ju helt ensam. Utan min lön från mitt
andra företag eller intäkterna från mina hyres-
gäster här i lokalen så hade jag fått lägga ner, det
hjälper inte att jag kör åtta pass i veckan och leder
alla själv. Jag har lagt hundratusentals kronor ur
egen ficka för att komma dit jag är i dag. Men
mitt stora dilemma är att få fler att förstå vilken
sorts
träning de behöver för att må bra, hade jag
bara kunnat nå ut med det budskapet så skulle
jag kunnat fylla lokalerna.
Trots den svåra balansen tänker hon köra
vidare, utan tvivel. Hon har sin egen kropp och
hälsa som måttstock.
– Jag försöker leva efter uttrycket ”walk your
talk”. Jag kan inte gå emot det som jag innerst
inne vet är rätt. Och jag skulle inte vara den
Jonna jag är om jag inte levde med Nia, jag skulle
bli en rätt otrevlig person, tror jag. Och det skulle
förmodligen bli en skilsmässa till…
