91 / 100
91
Ni minns kanske
utställningen i
Krapperups konsthall:
Tolv hos Inga
där konstnären Inga Modén tillsam-
mans med sina elever visade på glasets
många möjligheter. Själv ställde hon ut
ett fascinerande objekt — en skålfor-
mad skulptur av glas. När man rörde
vid utsidorna väcktes en dansande
lysande form till liv inne i glaset. Den
var tänkt som dopfunt. Det som lyser
och dansar är neongas. Gåtfullheten
i objektet framträder nog mest ur
åskådarens perspektiv. Själv vet hon
vad det handlar om, och hur man får
till det. Hon har initierat workshops i
tekniken.
Glas är ett märkligt material att
arbeta med, hårt och mjukt, transpa-
rent och påtagligt, fullt av paradoxala
egenskaper och det kan ge det mest
underbara uttryck. Att arbeta med färg
i glaset är att arbeta med färgat ljus,
ett ljus man kan röra vid.
Jag träffar Inga i februari: utan-
för fönstret är det gråskaleljus, milt
och snöfritt. Hon har flyttat ner från
Stockholm och bor och verkar nu i
Kullabygden året runt. Hon har just
slutfört ateljébygget med glasverk-
staden i Skäret, en tillbyggnad till det
hus hon köpte i början av åttiotalet.
Hon hade då lärt känna konstnären
Ralph Bergholtz, som hade sin ateljé i
Fjälastorp. Han var gammal och hade
annonserat ut sitt glaslager eftersom
han tänkte lägga ner verksamheten.
Vid den tidpunkten var Inga lärare
vid Konsthögskolan i Stockholm, där
hon själv tidigare utbildats. Ralph och
Inga ordnade sommaren 1987 en kurs i
Ralphs färgfönstertekniker för konst-
närer och arkitekter. Ett par år senare
var både Ralph och hans samarbets-
partner arkitekten Johannes Olivegren
borta, men kursdeltagarna fortsätter
än idag att arbeta med glas.
Efter många år som uppskattad
pedagog, är det nu möjligt för Inga att
arbeta på heltid med egna projekt. De
tekniker hon efterhand funnit ligga
nära sitt temperament är gjutning,
fusing
och
slumping
. De två senare är
amerikanska tekniker.
Fusing
innebär att man smälter
samman glasbitar ovanpå en underlig-
gande glasskiva. Förutom den konst-
närliga utmaningen med färgen och
formen, ligger svårigheten i att välja
glasbitar som är kompatibla med var-
andra. Annars spricker alltihop.
Slumping
innebär att man böjer gla-
set i ugnen, mot en form eller genom
ett hål i en värmetålig skiva.
Man kan kombinera de båda tekni-
kerna som hon gjort i skålarna med
triangelmönster och först skurit glas-
bitarna och ”fjusat” dem mot en skiva
av klarglas. Sedan har hon ”slumpat”
och fått till skålformen. Arbetar man
med glas gäller det att vara öppen för
oväntade effekter. Det gäller att ha en
hel del tålamod. Glaset måste svalna
långsamt och man kan inte helt styra
processerna i ugnen. Men även ett
”misslyckande” med spruckna glasfö-
remål i ugnen kan ligga till grund för
ett nytt objekt.
I dagarna håller hon på att slutföra
arbetet med en bok som ingående
behandlar de glastekniker hon arbetat
med. Hon förmedlar där i levande be-
rättelser något av sin livslånga fascina-
tion av glaset som konstnärligt material.
* Under påskhelgen har du möjlighet att
träffa Inga Modén på Brunnby Boställe,
där hon bland annat kommer att visa hur
man tillverkar glaspärlor.
Galleriet
Konstnären
inga
modén
har nyligen blivit kullabygdsbo på
heltid. Viveca Wessel har träffat henne och talat om glasets magi.