EU-handboken

dagordning i kommun- och landstingsfullmäktige

som, direkt eller indirekt, påverkats av EU-regler.

Svaret blev 60, respektive 50 procent. SKL:s defini-

tion av EU-påverkan är bredare än den som användes

i undersökningarna som nämndes ovan. Den inklude-

rade exempelvis sådant som landstingsbeslut om att

köpa röntgenapparater, vilket påverkas av EU-regler

om offentlig upphandling. Eller kommunbeslut om

arbetsmarknads- eller infrastrukturprojekt som med-

finansieras av pengar ur EU-budgeten.

Vad bestäms på EU-nivå?

En stor del av våra svenska lagar som stiftas i riks-

dagen, har alltså sitt ursprung i Bryssel. Men denna

andel är ojämnt fördelad. Inom vissa politikområden

beslutas allt på EU-nivå, inom andra områden nästan

ingenting.

Inom vissa sektorer har medlemsländerna lämnat över all makt till

EU-nivå. Det gäller tullar, konkurrensregler på den inre marknaden,

handelspolitiken och vissa internationella avtal. Här är det bara EU

som får stifta nya lagar och ingå avtal.

Det är exempelvis EU-kommissionen som förhandlar med länder

utanför unionen om frihandelsavtal, inte den svenska regeringen eller

någon annan av EU-ländernas regeringar. När EU-kommissionen

uttalar sig gör den det i alla EU-länders namn.

På samma sätt är det EU-kommissionen, och inte det svenska konkur-

rensverket, som kan stoppa planerade företagsfusioner om man miss-

tänker att affären kan göra företaget alltför dominerande på den euro-

peiska marknaden. Det gäller även när det rör sig om två helt svenska

företag. Detta var fallet när Volvo ville köpa Scania i slutet av 90-talet:

EU-kommissionen stoppade affären, med hänvisning till att samman-

slagningen skulle skapa snedvriden konkurrens på lastbilsmarknaden.

De länder som ingår i eurosamarbetet har också lämnat över pen-

ningpolitiken till EU – den styrs från den Europeiska centralbanken

i Frankfurt.

I andra änden av spektrumet finns de frågor där EU inte har någon

Det figurerar många

siffror om EU-påverkan

på nationell lagstiftning.

Just 80 procent är en siff-

ra som många politiker

slänger sig med i debat-

ten (här Sara Skyttedal,

KDU). Uppgiften kom-

mer från ett anförande

av före detta kommissi-

onsordföranden Jacques

Delors. Det hölls 1988

och han förutspådde då

att inom tio år skulle 80

procent av all ekonomisk

lagstiftning komma från

EU. Historien skulle

visa att han hade fel.

det här är eu