14 / 108
12
det här är eu
egentlig makt: välfärdspolitik, utbildning och kultur. Här får EU bara
samordna, stötta eller komplettera de åtgärder som medlemsländerna
gör.
Inte sällan röstar EU-parlamentet om resolutioner kring frågor om
aborträtt, prostitution eller om skolan i alla europeiska länder borde
undervisa barnen om EU:s historia. Men inget av detta beslutas på
EU-nivå – parlamentarikernas inställning får ses som ren opinions-
bildning. Som kan ha sitt intresse, men som inte har ett direkt infly-
tande på den svenska politiken.
Inom de flesta politikområden delar EU och dess medlemsländer
på makten över lagstiftningen. Det gäller miljö, jordbruk, fiske, trans-
port, konsumentfrågor och mycket annat. Om sådant får Sverige bara
lagstifta om inte EU redan har gjort det, medan EU-lag alltid har
företräde över svensk lag. Skulle en lag senare klubbas på EU-nivå,
knuffar den ut de svenska bestämmelserna.
Rättslig grund
Ofta vet man som journalist inte på rak arm vilka befogenheter EU
har att besluta inom det område man intresserar sig för. Det kan
vara en poäng att gå direkt till källan. I EUF-fördragets (Fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt) artiklar 2–6 – om ”unio-
nens befogenhetsområden” – räknas de politikområden upp som får
bestämmas på EU-nivån och de som inte får det.
För att ta ett exempel: Även om alla EU-kommissionärer skulle
hålla med om att samkönade äktenskap borde vara lagliga i hela EU,
har EU inte rätt att lägga sig i medlemsländernas lagstiftning. Äkten-
skapsregler faller utanför det som EU-kommissionen har rätt att
lägga lagförslag om.
EU-kommissionen föreslår bara lagstiftning inom de politikområ-
den som EU får syssla med, och detta regleras i EU:s fördrag. När
kommissionen föreslår en ny EU-lag måste den alltid hänvisa till en
eller flera fördragsartiklar som utgör den rättsliga grunden för EU:s
rätt att fatta beslut inom just detta område.
EU:s fördrag
Hur EU ska styras och vad EU-institutionerna får besluta om anges i