EU-handboken

det här är eu

EU-nivån blir allt viktigare i den svenska politiken

Sedan det europeiska samarbetet påbörjades och fram till i dag har

riktningen alltid varit densamma: EU-samarbetet har fördjupats. Det

visar alla undersökningar om EU:s roll för den nationella lagstift-

ningen.

Två faktorer bidrar till detta. Dels förs ständigt nya politikområden

upp på EU:s bord. EU får alltså makt över allt fler områden. Dels

fattas besluten inom EU allt oftare enligt en överstatlig modell. I

den överstatliga modellen tillämpas majoritetsbeslut i ministerrådet

och EU-parlamentet har en hel del beslutsmakt. I den mellanstatliga

modellen har varje EU-land en röst och varje land har också vetorätt.

EU agerar alltså mer och mer som en enhet och mindre som en sam-

ling länder.

Hittills har EU-länderna i varje nytt fördrag bestämt sig för att

överge en bit av sin nationella suveränitet i utbyte mot närmare sam-

arbete på EU-nivå. Det har legat i de enskilda ländernas intresse. Att

”EU:s makt ökar” beror alltså på att de länder som är med i EU vill

ha det så – något varje journalist bör ha i åtanke när nationella reger-

ingar klagar på EU-beslut i medierna. EU har bara den makt som

Sverige och de andra länderna har överlåtit.

Stora kriser i Europa brukar leda till att EU-samarbetet tar ett skutt

framåt mot en allt djupare integrering. Efter finanskrisen och den

efterföljande eurokrisen gavs EU-kommissionen exempelvis i upp-

drag att granska ländernas statsbudgetar, något som före krisen skulle

ansetts vara ett oacceptabelt ingrepp i den nationella självständig-

heten.

Parallellt med denna fördjupning av EU-samarbetet blir allt fler

länder medlemmar i klubben. Från början var det sex länder, i dag

är det 28 och i framtiden kan det bli 30 eller 35. Turkiet, Albanien,

Makedonien, Serbien och Montenegro är så kallade kandidatländer.

De förhandlar med EU-kommissionen, gör reformer och utvärderas

kontinuerligt med sikte att få vara med i EU. Bosnien och Kosovo är

så kallade potentiella kandidatländer och står på kö för att börja för-

handla så småningom.

Andel svenska lagförslag

som har sin grund i

EU växer, visar en

granskning av Riksdag

& Departement. Från

2005 till 2012 har ande-

len ökat med omkring 15

procentenheter.

Hur lång tid för-

handlingar om EU-

medlemskap tar beror

framför allt på hur nära

kandidatlandets lagar

ligger de befintliga EU-

reglerna. För Bosniens

grannland Kroatien tog

det tio år från ansökan

till EU-medlemskap.