EU-handboken

det här är eu

Så mycket pengar kontrollerar EU

EU:s årsbudget var 162 miljarder euro 2015 (ungefär 1 500 miljarder

kronor), vilket kan jämföras med den svenska statsbudgeten om 890

miljarder kronor 2015. Årsbudgeten måste hålla sig inom de ramar

som slagits fast i EU:s sjuårsbudget, det ”finansiella ramverket” (Mul-

tiannual Financial Framework, ”MFF:en” på svensk EU-jargong).

Den nuvarande långtidsbudgeten gäller mellan 2014 och 2020 och

uppgår till 1 083 miljarder euro (ungefär 10 200 miljarder kronor).

Inom de flesta områden är EU:s budget bara ett komplement till

nationella satsningar. Länderna finansierar själva skola, sjukvård,

socialpolitik, försvar och mycket annat som EU inte bidrar till alls.

Inom ett fåtal områden är det helt annorlunda. När man skäller

på det enormt dyra jordbruksstödet måste man veta att allt stöd till

bönderna ligger på EU-nivå. Skulle EU-länderna välja att slopa EU:s

direktstöd skulle vissa länder införa motsvarande stöd på nationell

nivå, medan andra länder skulle få se delar av sin jordbrukssektor för-

svinna.

Jordbruksstödet

De största utgiftsposterna är EU:s jordbrukspolitik och sammanhåll-

ningspolitik (regionalpolitik), som tillsammans utgör tre fjärdedelar

av hela EU-budgeten. Det är inom dessa områden EU verkligen ägnar

sig åt fördelningspolitik. Pengarna pytsas ut till medlemsländerna

från Bryssel och spenderas sedan av regionala och nationella politiker

i unionens alla landsändar.

Den gemensamma jordbrukspolitiken motsvarar ungefär 40 pro-

cent av EU:s totala budget. För 30 år sedan var andelen över 70 pro-

cent. Också jordbruksstödets utformning har ändrats. Tidigare base-

rades bidragen på hur mycket varje bonde eller gård producerade,

vilket ledde till överproduktion av jordbruksvaror.

På 80-talet talades det ofta om Europas mjölksjöar, vinfloder och

smörberg – enorma mängder matvaror som inte kunde absorberas av

marknaden, utan fick lagras och ibland till slut dumpas.

Numera delas jordbruksstödet ut efter det antal hektar en jord-

brukare har, vilket har lett till att stora markägare som det brittiska

kungahuset får EU-stöd.

De största

utgiftsposterna

är EU:s jord-

brukspolitik

och samman-

hållningspolitik

(regionalpolitik),

som tillsammans

utgör tre fjärde

delar av hela

EU-budgeten.