2038
/09
ör många blev valet av Brexit och
Trump en väckarklocka som visade
på skillnaderna mellan stad och
landsbygd. För Charlotta Mellander,
professor i nationalekonomi på
Internationella Handelshögskolan i
Jönköping var det mindre chockerande. Hon
har forskat kring platsens betydelse sedan 2001
och sett hur valet av bostadsort påverkar vår
livsstil, våra möjligheter och våra politiska
preferenser.
Nationalekonomiska institutionen vid
Handelshögskolan i Jönköping har en inrikt-
ning mot regionalekonomi, vilket medför att en
mycket stor del av de som jobbar där delar just
denna ansats att geografi spelar roll. Det finns
också en lång forskningstradition inom detta
område med exempelvis nobelpristagaren Paul
Krugman som förgrundsfigurer.
Påverkar politiska val
Charlotta har bland annat studerat sambandet
mellan befolkningstäthet och hur invånarna har
röstat i det senaste riksdagsvalet i Sverige 2014
och i presidentvalet i USA 2012 och 2016.
– Jag såg tydliga skillnader mellan hur
invånarna röstat beroende på hur tättbefolkade
områden de bor i. De politiska partierna lyfter
fram frågor och driver igenom beslut som på-
verkar stad och land olika. Exempelvis är frågor
om Förbifart Stockholm mindre intressanta för
de som bor i Arvidsjaur, säger Charlotta.
I Sverige röstade människor i glesbefol-
kade valdistrikt i större utsträckning på
Urbanisering
utan slut
Dina barnbarnsbarn kommer troligen bo i en
storstad. Urbaniseringen pågår över hela världen
och något stopp på denna utveckling syns inte.
Allt fler flyttar till stan och störst är dragnings-
kraften i de största städerna.
f
[spaning]
Text:
Karin Lindskog Johansson.
Foto:
Anna Hållams, Roland
Magnusson, MichaelJayBerlin.