11 / 24
[spaning]
2038
/011
Orter som erbjuder utbildning har en stor
fördel gentemot andra orter.
– Det är lättare att hålla kvar de unga än att
locka dem till sig. Det finns dock ingen garanti
för att studenterna stannar efter utbildningens
slut.
Arbete och livsstil
När fördelarna med flytten överväger nackde-
larna, så flyttar vi. Unga är mer upplysta idag än
tidigare. De väljer bostadsort efter övervägan-
den om möjligheter till utbildning och arbete i
kombination med intressant livsstil. Ofta faller
valet på en större ort.
Kostnaden, eller besväret som flyttningen
medför, ökar med vår ålder. Ju äldre vi blir
desto mer kostar det och det gör att färre flyttar
efter att de fyllt 35.
Byar försvinner
Urbaniseringen medför att en del byar och min-
dre samhällen troligen kommer att försvinna
från kartan på sikt, främst orter där medel-
åldern idag är hög. Handelsforskaren Kjell A
Nordström stack ut hakan på Nordic Business
Forum Sweden i januari och kallade dessa
avfolkningsbygder för ”skräpytor”.
– Jag vill inte kalla det så. Det är dumt och
respektlöst mot de som valt att bo där. Det lig-
ger dock något i resonemanget. Urbaniseringen
har pågått i 200 år och vi ser inga tendenser på
att den ska upphöra. Våra stora städer kommer
bli ännu större och en del mindre samhällen
kommer att försvinna.
Bättre blandning i stan
Idag är de flesta kvarter i attraktiva städer gan-
ska homogena. Det vanliga är att vi väljer den
bästa bostaden vi kan utifrån de ekonomiska
förutsättningar vi har, och hamnar då ofta intill
andra människor med liknande utbildning,
arbete och bakgrund.
– Det är ett problem. Stadsdelar med mer
blandad befolkning blir intressantare. Du träffar
människor som ser världen på ett annorlunda
sätt, som kan andra saker än du och tycker
annorlunda, menar Charlotta.
– Vi måste se till så att alla som bor i våra
städer får en god livsmiljö, inte bara de rikaste.
Det är blandningen mellan olika grupper av
människor, åsikter, vanor och idéer som ger
staden dess kreativa kraft och som gör att den
utvecklas.
Insikten finns ofta i kommunerna idag, men
tyvärr är det svårt att förändra. Vi har de hus
vi har. Möjligheten att påverka finns främst
när vi bygger nya stadsdelar eller kvarter. Då
kan vi blanda bostäder av olika storlek, typ och
standard med varandra. I Göteborg har de till
Charlotta Mellander är professor
i nationalekonomi vid
Interna-
tionella Handelshögskolan i
Jönköping.
Under åtta år delade hon sin tid
mellan Internationella handelshög-
skolan i Jönköping och
Rotman
School of Management i Toronto
där hon samarbetade med professor
Richard Florida. Tillsammans har
de utvecklat och publicerat teorier
kring den kreativa klassen och stä-
der där de vill bo. Teorierna berör
såväl företag som regioner, som
strävar efter att attrahera kreativa
individer.
Sedan 2016 har Charlotta valt att
lägga sitt fokus på utvecklingen i
Sverige, inte minst på frågor som
berör stad och land.
Charlotta
Mellander
Urbaniseringen medför
troligen att en del byar och
mindre samhällen kommer
att försvinna från kartan.