#3 2024 TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k FORSKNING Kraft TEMA FLER MED STICKOR OCH GARN FÖR BÄTTRE MÅENDE TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Träden är Martina Löwenhams pausknapp i en snabbspelande vardag k AKTUELLT Stapplande Steg till arbete k KARRIÄR i naturen + ”Det är väldigt mycket arbetsterapi – att ta hand om matlagningen eller att vara sexuellt aktiv”
Den säkra rollatorn En rapport om ett av Sveriges vanligaste hjälpmedel finns nu tillgänglig på vår hemsida: Rollatorn Carl-Oskar är Human Cares välkända bästsäljare. Det är en säker och tillförlitlig allroundrollator som finns i fyra olika bredder, två höjder, samt förstärkt version för tunga brukare.Carl-Oskar har en flexibilitet i chassit som gör att den är stabil även på ojämna ytor som till exempel i utomhusmiljö. Rebel är en all-round rollator av högsta kvalitet. Med liknande chassi som Carl-Oskar ger den säkerhet och stabilitet, men de mindre hjulen gör den smidigare att använda inomhus. Rebel finns i flera bredder och höjder. Båda modellerna finns även som RA-rollator och gåbord och med ett stort antal tillbehör. Human Care Group Tel: 08 510 132 00 info@humancaregroup.com www.humancaregroup.se Alternativt scanna QR-koden med mobilen:
#3 2024 Koll på att säga nej s 42 SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 Dottern är i sexårsåldern och i sin mest glitterrosa period. Vi står på apoteket när en man frågar: ”Vad ska du bli när du bli stor?” Minen när hon svarar ”kirurg” är obetalbar. Att valet föll på kirurg hade nog flera orsaker: Jag hade talat väl om kirurgen som opererade mig några år tidigare och en av dotterns kusiner är läkare (dock inte kirurg). Men det blir spännande att se vad svaret blir om några år när hon är så stor att hon faktiskt kan välja. Då är det kanske jag som står där som en fågelholk. I det här numret har vi tema Fler: Fler arbetsterapeuter, fler studieorter, fler specialister och fler medlemmar. Vi samtalar med förbundets utvecklingschef Christina Lundqvist om den glädjande nyheten att fler har svarat arbetsterapeut på ovanstående fråga – antalet sökande till arbetsterapeutprogrammet ökar igen, och det är rekordmånga förstahandssökande. Det är inte bara arbetsterapeuter som det kommer att råda brist på i välfärden framöver. Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, lyfter att de befintliga medarbetarna är nyckeln till att klara av kompetensutmaningen. Sedan får du följa med till Uppsala där lärarna är peppade inför premiäruppropet på det nya arbetsterapeutprogrammet. Och på Jönköping University och Umeå universitet ger nya studieorter ökade möjligheter att läsa till arbetsterapeut. Därtill får du möta två arbetsterapeuter som hoppat på den nya specialistutbildningen. Dessutom sätter vi ljuset på problemen med Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete. Arbetsterapeuten Martina Löwenham delar med sig av hur det är att leva i en familj med många npf-diagnoser och vi nystar upp stickningens välgörande effekter på psykiskt mående – och en hel del annat. Sedan är det dags för sommarlov, nästan. Det kommer ett sommarbrev från Arbetsterapeuten i din inbox i mitten av juni. Glad sommar! PS. Dottern är okej med bilden och att jag berättar. Vad ska du bli när du bli stor? katja alexanderson Chefredaktör 5 Ordföranden Påfyllnad krävs 6 Aktuellt 8 Porträttet Bokstavslivet med Martina Löwenham 14 Hallå där! Hur står det till med Rehab Glitter & Glamour? 16 Tema: Fler Fler, fler, fler ”Vad kan vi göra för att du ska vilja jobba kvar?” ”Vi tillsammans kan göra skillnad” Samma klassrum – men 20 mil bort Redo för upprop Premiär för ny väg att bli specialist 32 Karriär ”Och vad betyder sex?” 34 Nya böcker 35 Krönikan Programmerad perfektion 36 Forskning Stickning gör gott för hälsan 41 Appspalten Fler bildstödsappar 44 Förbundsnytt 46 Kalendarium 3 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Lina Alriksson Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs ”... det var de yrkesgrupperna som pratade absolut minst om sexuell hälsa.” s 32 FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
Göteborg Karlstad Lidköping Malmö Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Trapphiss snabbt och enkelt! Egna montörer och säljare i hela Sverige 042-25 27 00 info@camp.se camp.se Komplett sortiment för handrehabilitering Manosplint Lågtemperaturplaster Vi har ett brett sortiment av varianter och färger! OrthoThermic™ Handske som ger värme och kompression för att tillfälligt minska smärta, stelhet och inflammation 4 Arbetsterapeut till Christiansro Kristianstad Arbetsterapeut, kom och jobba med oss på Christiansros vård och omsorgsboende. Centralt beläget i Kristianstad med närhet till tåg och busstation.
ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Vår omvärld förändras allt snabbare. Digitalisering, AI och nya kunskaper inom diagnostik och behandling förändrar snabbt kunskapspanoramat inom de områden där vi arbetsterapeuter är verksamma. Även människors vanor, rutiner och prioriteringar i vardagen förändras, vilket ytterligare påverkar våra arbetsterapeutiska insatser. Därtill möter vi i ökad utsträckning patienter med komplexa behov samt ökade krav på att leverera effektiva och kunskapsbaserade insatser. Det här är den arbetsvardag vi arbetsterapeuter står i. Vi arbetar i en kunskapsintensiv bransch och det ställer krav på oss att vi kontinuerligt förändrar och fördjupar våra kunskaper. Inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg pågår just nu ett omfattande arbete med det som brukar kallas för kunskapsstyrning. Syftet är att styra våra verksamheter på ett sådant sätt att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för att den bästa tillgängliga kunskapen används i varje patientmöte, en hälso- och sjukvård där ny kunskap systematiskt utvecklas, delas och omsätts i praktiken. Från Sveriges Arbetsterapeuters sida är vi i grunden positiva till det arbete som pågår kring den nationella och regionala kunskapsstyrningen. Den är avgörande för att vi ska lyckas med omställningen till en god och nära vård som bättre möter de komplexa behov och utmaningar som vi står inför. Förbundet har därför under de senaste åren arbetat mycket med frågor som rör kunskapsstyrning. Vi bevakar, föreslår experter inom olika områden och svarar på remisser i syfte att synliggöra och tydliggöra vår professions behov. Det är därför glädjande att se att arbetsterapeutiska insatser nu inkluderas i allt fler kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer och vård- och insatsprogram. Men vi fortsätter förstås vårt påverkansarbete för att arbetsterapeuters insatser ska finnas med i ännu fler sammanhang. Det är av stor betydelse att vår professions insatser synliggörs inom kunskapsstyrningens olika delar. Om vi ska kunna gå från ord till handling måste trots allt orden finnas på plats. Men orden hjälper föga om inte rätt förutsättningar skapas ute i verksamheterna. Om vi som arbetsterapeuter ska kunna använda bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte behöver vi få tillgång till den nya kunskapen och förutsättningar för att omsätta den i praktiken. Vi behöver kontinuerlig fortbildning och vidareutbildning. Där är vi inte i dag. Våra arbetsgivare tar inte sitt ansvar i tillräcklig grad. Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legitimationsansvar. Alltför få arbetsterapeuter får möjlighet att fördjupa sin kompetens genom studier på magister-, master- och specialistutbildningsnivå. Här krävs förändring. Just nu pågår regeringens ”behörighetsutredning” som bland annat ska se över reglerad specialistutbildning för fler legitimerade yrkesgrupper samt behovet av att införa krav på kontinuerlig fortbildning. För oss arbetsterapeuter är detta en mycket viktig utredning och från förbundet sida jobbar vi aktivt med att tydliggöra de behov vår profession har i dessa frågor. Vi kräver förändring. Möjligheten till fortbildning och vidarebildning har aldrig varit en viktigare del i arbetsterapeuters arbetsliv. Påfyllnad krävs ”Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legitimationsansvar.”
6 Arbetsförmedlingen har fått över 1 000 klagomål på Steg till arbete sedan starten i september 2023. Tjänsten utförs av externa leverantörer och riktar sig till personer med funktionsnedsättning eller ohälsa som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett antal medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter har kontaktat förbundet på grund av missförhållanden. – Det är mycket bekymmersamt att en så stor del av arbetsterapeuterna hos leverantörerna uppger att de har en undermålig arbetsmiljö – bristerna handlar om alltifrån ledning och struktur i verksamheten till möjlighet att ha egen kontroll och påverka arbetssituationen. Många har också lämnat uppdragen efter en mycket kort tid på grund av bristerna, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. I utformningen av den nya tjänsten har arbetsterapeuter en central roll. Bedömningar av arbetsförmåga och behov av anpassade åtgärder och stöd ska utföras av arbetsterapeuter anställda hos leverantörer. Arbetsförmedlingens egna arbetsterapeuter ska i och med det nya arbetssättet göra en kvalificerad bedömning av de andra arbetsterapeuternas bedömningar. Inför att tjänsten skulle sjösättas ökade efterfrågan på arbetsterapeuter i hela landet. Flera hundra arbetsterapeuter söktes under mycket kort tid. Fortfarande i slutet av maj fanns hundratals lediga jobb för arbetsterapeuter på Platsbanken, många av dem inom Steg till arbete. För att ta reda på mer om problemen skickade Sveriges Arbetsterapeuter ut en enkätundersökning till arbetsterapeuter verksamma hos leverantörer av STA. I början av maj träffade representanter för förbundet Arbetsförmedlingen för att presentera resultatet från undersökningen. – Vi hade en dialog om den oroande bild som enkäten visar när det gäller förutsättningar för arbetsterapeuters arbete. Arbetsförmedlingen berättade att de prioriterar Steg till arbete dränkt ”För många deltagare, för lite arbetsterapeuter”. ”Otillräckligt med datorer, hörlurar, trånga lokaler”. Arbetsterapeuter som jobbar inom Arbetsförmedlingens upphandlade tjänst Steg till arbete, STA, vittnar om en oacceptabel arbetsmiljö hos leverantörerna, både fysiskt och psykosocialt. BILD: MOSTPHOTOS FOTON: MOSTPHOTOS Hurra för Mika! Sveriges Arbetsterapeutstudenters Mika Troberg har valts till ledamot i Saco Studentråds styrelse för verksamhetsåret 2024/2025. ”Jag känner mig både stolt och ärad” säger Mika. Hen går termin 5 på arbetsterapeutprogrammet i Norrköping (Linköpings universitet) och vill med sitt engagemang bidra till ökad delaktighet och inkludering i samhället. Grattis! Sunt på jobbet Det är tuffa tider i kommuner och regioner och då är det extra viktigt att arbetsmiljöarbetet fungerar. Nu har Suntarbetsliv uppdaterat sin arbetsmiljöutbildning. Du hittar den på suntarbetsliv.se – en av nyheterna är bättre stöd för utbildningsledaren. Steg till arbete k Steg till arbete riktar sig till personer med funktionsnedsättning eller ohälsa, som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering för att få ett jobb eller börja studera. Tjänsten består av arbetsförberedande och matchande insatser och ersätter introduktion till arbete och aktivitetsbaserade utredningsplatser.
7 i en flod av klagomål ”Vi har flera gånger skrivit till Arbetsmarknadsdepartementet, men de har tackat nej till att träffas. Det är dåligt.” och avsätter särskilda resurser för uppföljning av den stora mängd klagomål som inkommit, säger Ida Kåhlin. Bristerna som lyfts i enkäten kommer att kunna användas för framtida utveckling av tjänsten, både inför en ny avtalsperiod och nya upphandlingar, säger Ida Kåhlin. Men för att kunna göra något åt situationen just nu behöver myndigheten knyta problemen till respektive leverantör och ort. Och hänvisar därför alla att lämna klagomål via Arbetsförmedlingens klagomålshantering. – Samtidigt anser vi inte att det är de anställdas eller allmänhetens ansvar att följa upp en så central insats hos Arbetsförmedlingen. Det måste myndigheten själv ta det största ansvaret för. Förbundet har skickat rapporten från enkätundersökningen till alla ledamöter i arbetsmarknadsutskottet och till Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson. Ida Kåhlin träffar också brukarorganisationer som Funktionsrätt Sverige för att lyfta hur bristerna inom STA påverkar deras medlemmar. I slutet av maj var hon inbjuden till ett möte där också Arbetsförmedlingens upphandlingsdirektör deltog. Förbundet har även bett arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om ett möte med anledning av alla klagomål. – Det som sker hos leverantörer runt om i Sverige är ytterst oroande och helt orimligt. Vi har flera gånger skrivit till arbetsmarknadsdepartementet, men de har tackat nej till att träffas. Det är dåligt av de ytterst ansvariga ministrarna att inte ställa upp på en dialog, så att vi tillsammans kan diskutera hur vi på bästa sätt kan agera för att säkerställa att STA leder till verklig förbättring av situationen för personer med funktionsnedsättningar, och för våra medlemmar. I en debattartikel från slutet av maj uppmanar Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsförmedlingens ledning och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att agera. ”Om det finns oseriösa leverantörer behöver det uppmärksammas som en del i det pågående arbetet mot den välfärdsbrottslighet som måste bekämpas.” Pontus Wikholm Grilla säkert Sommartider är grilltider. Gott och mysigt men om oturen är framme kan det sluta med magsjuka. Livsmedelsverket har samlat sina bästa tips på hur du njuter av glödlagade godbitar. Håll huvudet och maten kallt och ha lite extra koll på kyckling och köttfärs, så har du kommit långt. Mer på livsmedelsverket.se. 45% … ökade antalet förstahandssökande till arbetsterapeutprogrammen höstterminen 2024. Läs mer om de positiva nyheterna på sidan 16. IDA KÅHLIN För att samla in kunskap från berörda arbetsterapeuter skickade Sveriges Arbetsterapeuter ut en enkät. Här följer några frisvar från de 131 svarande som är, eller har varit, anställda hos leverantörer inom STA. k Finns tillräckliga förutsättningar att utföra obligatoriska moment? Om nej, vad saknas: ”Tid för genomgång, man kastades in i uppdraget ganska fort.” ”För många deltagare, för lite arbetsterapeuter, ingen avsatt tid för administrativt arbete.” k Finns tillräckliga förutsättningar för observationer i aktivitetsutförande? Om nej, vad saknas: ”... tjänsten uppbyggd på så sätt att AT ska göra väldigt många bedömningar samtidigt. Det går ej som ensam AT.” ”Fler arbetsterapeuter. Fler aktiviteter. Mer material för arbetsstationerna. Mer tid generellt ...” k Upplevelse av fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fritextsvar: ”Stressigt, tvingas göra saker jag inte tycker känns bra. Ex ljuga för AF.” ”Ingen tid för reflektion, mycket högt dokumentationskrav, ingen möjlighet att leverera kvalitet ...” ¶ Röster ur enkäten ”Arbetsterapeuter inom Steg till arbete” Arbetsterapeuter inom Steg till arbete En enkätundersökning gällande arbetsterapeuters förutsättningar hos leverantörer inom Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete Sveriges Arbetsterapeuter, maj 2024 Läs rapporten: bit.ly/STA-rapport
Alla sitter ner tillsammans. Bordet är fint dukat. Samma rätt på tallrikarna förstås och definitivt ingen snabbmat. Ingen petar undan något. Samtalet flyter på fint, ingen pratar i mun på varandra och ingen springer från bordet. Den idealiserade bilden av en familjemiddag är inte lätt att leva upp till för någon, men är ännu mer utmanande för en familj med många npf-diagnoser. – Det var en av de svåraste sakerna att släppa. Att kunna acceptera att man kanske inte kan äta tillsammans eller samma mat. Och att det är helt okej. Eller att man äter i omgångar eller på sitt rum. Vi äter nästan alltid framför tv:n. Det är mer regel än undantag, för då funkar det. Förutom att det tar en stund innan alla har bråkat klart om vad vi ska titta på, säger Martina Löwenham. Hon är nyutbildad arbetsterapeut, jobbar på Bup i Värnamo, har två barn som har npf-diagnoser, ett tredje som troligtvis har det – och både hon och maken fick adhd-diagnoser i vuxen ålder. – Tillsammans har vi nästan allt inom npf i vår familj: autism, adhd, dcd, tourettes, perceptionsstörning och trotssyndrom. Det enda vi inte har är intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning. Redan tidigt märkte Martina och hennes man att deras ungar var intensivare än andras. De behövde mer rutiner och förberedas på dagens aktiviteter på ett helt annat sätt än andra barn. Det var kaos mest hela tiden. Martina hittade stöd i npf-grupper på sociala medier, fick förståelse och bekräftelse på att misstankarna nog stämde. Barnen hade troligtvis npf-diagnoser. Hon och maken jobbade sig blåa för att få vardagen att funka och sökte hjälp av sjukvården, bvc och förskolan. – Vi fick hela tiden höra att det handlade om vår föräldraförmåga. Att vi inte gjorde tillräckligt. Till slut började vi tro att det nog var vi som var problemet. Det spelade ingen roll att de tog upp att maken hade adhd. Att farmor berättade att barnen liknade sin pappa som liten. Nej, det var föräldraförmågan det var fel på. – Hela den grejen är ett stort trauma, säger Martina och berättar att de fick kämpa sig till utredningarna av barnen. Bokstavsliv Hela Martina Löwenhams vardag är fylld av life hacks. Hemma med en familj med många npf-diagnoser och på jobbet som arbetsterapeut på Bup. ”Tillsammans har vi nästan allt inom npf i vår familj.” kk Text: Katja Alexanderson Foto: Lina Alriksson PORTRÄTTET 8
10 Hon tänker att det nog till stor del handlade om att barnen funkade bra i skola och förskola, att de höll ihop tills de kom hem och sedan bröt ihop. Och det kan hon känna igen sig i, från sin egen barndom. Den unga Martina ritade i marginalen (i dag tar hon plats och använder hela papperet) för att kunna lyssna bättre. Men hennes strategier sågs med misstro från omgivningen. – Under hela min uppväxt fick jag höra: Men Martina, man kan inte ha musik på när man pluggar, då kan man inte koncentrera sig. Fast jag kände väldigt starkt att jag måste ha musik för att kunna koncentrera mig. Och när hon inte fick göra på sitt sätt funkade det inte. Flickan som hade fina betyg i sjuan gick ut nian med ganska risiga, trots sitt läshuvud. – Jag har alltid hatat det där läshuvudet, för det indikerar att jag ska klara saker som jag faktiskt inte kan. Bara för att du begriper betyder det inte att du klarar det energi- eller koncentrationsmässigt. Självförtroendet fick sig en rejäl törn. Och senare när högskolestudierna till kulturledare, genomförda enligt instruktionsmanualen, inte gick vägen trodde Martina att det berodde på att hon inte var tillräckligt smart. – Min utredning visade att det överhuvudtaget inte handlade om intelligens. Det hade jag. I stället handlade det om studieteknik och koncentrationsförmåga. Samtidigt är hon inte säker på att det hade varit bättre att få diagnosen tidigt i livet, det kanske skulle ha stoppat henne från att göra saker. – Men, det hade varit skönt att ha diagnosen innan jag fick barn. Nu hann jag få tre barn och däremellan vara utmattad och må dåligt. Och hon hade hon sluppit tvivla på sin föräldraförmåga. För det smärtar att ha blivit ifrågasatt som mamma. – När vi väl fick igenom utredningarna sa vår fantastiska psykolog: Ni är inte dåliga föräldrar. Snarare tvärtom. Ni har fått kämpa otroligt mycket mer än vad många andra föräldrar behöver göra. Diagnosen gjorde också att Martina vågade plugga till arbetsterapeut. Hon älskade sitt dåvarande jobb som undersköterska, men en kronisk muskelsjukdom gjorde det omöjligt att fortsätta. Värken var en ständig följeslagare. Arbetsterapeut var inget hon drömt om, men beslutet kändes helt självklart så fort hon fattat det. – Att kunna ge tillbaka var en stor del av varför jag valde att bli arbetsterapeut. Vi har fått mycket hjälp av arbetsterapeuter, och jag har mycket kunskap som känns onödig att bara ha själv. Martina Löwenham stormtrivs på jobbet på Bup i Värnamo. Hon har stor nytta av sina egna erfarenheter i mötet med barnen och familjerna. VÄRNAMO
11 Studierna kändes helt rätt från dag ett, och att börja mitt i pandemin var en riktig vinstlott. – Det hade varit mycket svårare om jag hade behövt vara på plats hela tiden. Nu kunde jag delta även dagar jag hade ont. Jag kunde sitta med en värmedyna eller lägga mig ner och stänga av kameran. Men jag kunde också rita eller pillra med någonting annat, som inte störde den som pratade, men som gjorde att jag kunde höra vad de sa. Över lag har hon positiva minnen av pandemin, då blev alla andra familjers vardag mer lik deras. För de träffar inte mycket folk, har sällan gäster och barnen har inte speciellt många fritidsaktiviteter. Och ska de bort en helg planerar de alltid för vilotid efteråt för att hantera den mentala baksmällan. – Även om det är långt åker vi hellre tur och retur en lördag, så att vi kan krascha på söndagen. Familjen har valt att bo på landet, lägenhet skulle inte funka. Men de har grannar som de ändå måste ta hänsyn till. Drömmen är att bo på en gård helt för sig själva. – Då skulle vi inte behöva bry oss om ungarna härjar och skriker. Och det måste barnen få göra någonstans. De måste få lov att vara sig själva. Diagnoserna har gjort att familjen fått bättre stöd, även om det inte har varit helt enkelt alla gånger. Det har också öppnat för medicinering, vilket har varit värdefullt för att få energin att räcka hela dagen och förbättra sömnen. Genom att vara öppen med familjens alla diagnoser vill Martina minska stigmat kring npf och psykisk ohälsa. – Det är inte konstigare att man har ångest eller adhd än att man skulle ha en knäskada, astma eller diabetes. Hon har bloggat och deltagit i poddar om livet med många bokstäver. Att skriva ger kraft. Redan i låg- och mellanstadiet skrev hon ut sina känslor i dagböcker. Och hon hoppas att hennes talang att sätta ord på svåra saker kan hjälpa andra i liknande livssituationer. – Jag har förmågan att berätta och tycker inte att det är så jobbigt – och då känner jag att jag kan göra det. Hon har även startat en föräldraförening, som tyvärr ligger lite på is just nu. Att få dela sorg och glädje med andra med liknande erfarenheter är otroligt värdefullt. Naturen ger kraft och lugn: ”Jag älskar träd, har alltid gjort det. Gärna skeva träd, som är lite kantstötta, men som ändå står pall. Jag tycker det är en symbol för livet.” Martina Löwenham Gör: Arbetsterapeut på Bup i Värnamo. Familj: Man och tre barn. Brinner för: Att minska stigmat kring psykisk ohälsa. Fritid: Gillar att baka, köper mjöl i 20-kilossäckar. kk
12 – Det är många som har svårt att förstå hur stort det är att ens barn ätit korv tillsammans med bröd. Men på Bup har familjen alltid blivit väl bemötta. Hon är otroligt glad över att hon fick jobb där direkt efter examen och nu kan hjälpa andra familjer. – Numera har jag en av dem som inspirerat mig till att bli arbetsterapeut som närmsta kollega. Det känns fint och tryggt. De egna erfarenheterna är en styrka i patientmötet. Hon fattar snabbt och vet hur mycket som krävs för att få vardagen att gå runt, på ett helt annat sätt än vad en nyexad arbetsterapeut vanligtvis skulle göra. Flera av hjälpmedlen hon skriver ut använder familjen själva, som memoplanner och tyngdtäcken (som hon får förskriva juni ut). – Hela min vardag är full av life hacks. Hon handlar mat på nätet och ser till att det alltid finns något att stoppa i magen. Och air fryern är en räddare i nöden. – Du kan inte bränna maten. Det går fort. Och du blir mätt snabbt när du kommit på att hoppsan vi skulle ju ha lagat mat för länge sen. Ett annat hack är att skaffa en dammsugare utan påsar. Då är det bara att tömma ut dammet när den är full. Du behöver inte riskera att stå där påslös när det är dags att städa. Och varför lägga energi på att alltid ha matchande strumpor? Och hon har egen erfarenhet av hur ekonomiskt tufft livet kan vara för funkisfamiljer. – I regel tipsar jag inte om dyra saker när jag inte kan förskriva ett hjälpmedel, utan om saker som är gratis. Behöver man pillra med händerna kan man till exempel hitta en skrövlig sten. Hon förstår också vad det innebär att ha sensoriska svårigheter. Själv har hon svårt att borsta tänderna, vissa dagar känns det som om hon ska kräkas när hon stoppar tandborsten i munnen. Likadant är det för hennes barn. Det fattar inte alltid tandläkarna – de börjar gå igenom hur viktigt det är med munhygienen. – Det är oftast okunskap och då behöver man ge kunskap, så jag har gjort det till min mission att dela med mig när jag kan. Även om det mesta har blivit enklare efter diagnoserna är livet förstås inte enkelt. – Hur jag än vrider och vänder på det så har vi en jobbig vardag, men jag tänker att man får omfamna den vardag man har och acceptera att det är som det är. Hon hämtar kraft i naturen. I musik. Har lärt sig att ta korta pauser. Vara i stunden. – Antingen så sätter jag mig bara på min trappa i solen och dricker te. Lyssnar på fåglarna. Eller så går jag ut och trycker näsan i naturen, i går gjorde jag det i min hägg. Och jag älskar träd, har alltid gjort det. Gärna skeva träd, som är lite kantstötta, men som ändå står pall. Jag tycker det är en symbol för livet, säger Martina och berättar att mobilen är fylld med blommor och annan natur. När det varit som svårast har hennes kristna tro funnits där. – Det gör att livet har någon slags extra mening. Men också att jag kan våga lita på att någon bär mig även om jag faller. Att jag kan känna mig ganska trygg i det. Oavsett hur mycket det stormar så håller någon mig i handen. Hur hade vi ens kunnat ta oss igenom det här annars? ¶ ”Numera har jag en av dem som inspirerat mig till att bli arbetsterapeut som närmsta kollega.” PORTRÄTTET MARTINA LÖWENHAM
För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida: 0371-58 73 00 info@etac.com www.etac.se Xact är en lätt aktivrullstol med 3A ryggstöd vilket gör den till den enda lättviktsrullstolen med integrerade justeringar för postural kontroll. En stabil ram med svängbara benstöd där justering av sittställning, lätt vikt och effektiv framdrivning lyfts till en ny nivå. Tack vare det breda utbudet av inställningsmöjligheter kan du enkelt skapa en perfekt passform för varje användares unika behov. Utvecklad i Sverige med användaren i fokus och skapad för att passa en aktiv livsstil. Nyhet! Etac Xact Lätt aktivrullstol för ett aktivt liv
14 HALLÅ DÄR! Hur står det till med Rehab Glitter & Glamour i dag? – Jättebra! Vi har drömt om det här några år och i nuläget försöker vi marknadsföra oss. Vi har medlemmar som kommer varje vecka och det finns fler som är sugna och vill prova. Drömmen är att ha igång fritidsgården tre gånger i veckan, nu kör vi fyra timmar på måndagar och övriga dagar jobbar vi inom äldreomsorgen. Vilka aktiviteter har ni? – På fritidsgården får de träna Seniorpower, balans, rörlighet, styrka och kognition. Vi har också parkour och gåfotboll. Och vår EGO-stund med fokus på basal kroppskännedom och andning, rörelse- och hållningsmönster där vi varvar mellan tai chi, qi gong, yoga med mera. Ni har också en aktivitet ni kallar Bubbel och babbel, vad är det? – Då dricker vi bubbel – jag och Annika alkoholfritt – vi snackar och det är både skratt och allvar. Det blir ett socialt sammanhang och seniorerna tycker det är otroligt kul. Vad är viktigast? – I grunden handlar det om synen på äldre. Det är viktigt att äldre får styrketräna och utmana sig och vårt koncept med mixen av aktiviteter är ganska unikt i samhället. Det saknas också forum om de vill gå ut och dansa disco och miljön är superviktig, ofta är det ganska ledsam miljö på träffpunkter. Vi jobbar mycket med det. Vi har discokulor, och fina dukar när vi har bubbel och babbel och vi uppmuntrar till att glittra även när man är 80 år. Vad är roligast? – Konceptet! Vi är lite galna och tokiga. När vi släpper loss gör även de äldre det. Det är härligt att se att de vågar, som när vi har parkour. Det är mixen av träning, glädje, skratt och allvar. Det är crazy, men vi kan även ha djupa samtal om livskriser. Det känns fantastiskt fint. Har ni några gubbar också? – Vi har en farbror. Sen har vi försökt ragga på några gubbar som gärna vill men det är ett stort steg att ta. Vi var på Seniormässan i Älvsjö och där var också stort intresse. Anki Wenster FOTO: PRIVAT ... arbetsterapeuten Elin Fyr och fysioterapeuten Annika Wallinder som startade ett rehabföretag i november 2023 – som förutom att erbjuda olika utbildningar – också driver en fritidsgård för äldre vuxna. BILDER: MOSTPHOTOS Gör en insats! Det råder en nationell brist på familjehem och därför drar Socialstyrelsen i gång en kampanj för att råda bot på det. – Målet med kampanjen är att öka både kunskap och intresse hos allmänheten för att engagera sig. Socialstyrelsen utvecklar samtidigt sitt stöd till socialtjänsterna runt om i landet så att de på bästa sätt kan utbilda och stötta familjehemmen i deras uppdrag, säger generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande. 18 september är deadline för abstrakt till Arbetsterapiforum. Tjockt lönekuvert ger lägre risk för att dö efter stroke Risken att dö efter stroke är 32 procent lägre för höginkomsttagare jämfört med lågavlönade. Motsvarande vid hög utbildning är 26 procents lägre risk. En studie vid Göteborgs universitet visar att skillnaderna i strokeöverlevnad kopplat till socioekonomi är påtagliga. Läs mer på gu.se, sök på strokeöverlevnad. Enklare att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder Boverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en informationsinsats om enkelt avhjälpta hinder. Det kan till exempel vara höga trösklar och trappsteg som minskar tillgängligheten i lokaler dit allmänheten har tillträde eller på allmänna platser. – Genom detta uppdrag kan vi öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om hur de enkelt kan förbättra tillgängligheten i allmänna miljöer. En informationssatsning är i sig en viktig åtgärd för att undanröja enkelt avhjälpta hinder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande. Insatsen ska baseras på lärande exempel från relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2025. Mer på regeringen.se, sök på avhjälpta. Grönt skydd Det räcker med två portioner grönsaker om dagen för att minska risken för inflammation i kroppen. Frukt verkar inte ha samma effekt. Sambandet är oberoende av fysisk aktivitet, stillasittande, mängden kroppsfett eller mängden hälsosam mat i övrigt. Det visar forskning om äldre från Örebro universitet. Mer på forskning.se.
15 Nora Kvarefelt använder ett höftbälte som pressar ner låren. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint www.heamedical.se Med önskan om en riktigt skön sommar!
kk En sak är säker – det kommer att behövas fler arbetsterapeuter framöver. Men hur ska det gå till? Lättnad. När siffrorna för antagningen till höstens högskoleutbildningar blev klara var det positiva nyheter för Arbetsterapisverige. Antalet sökande har sjunkit under en längre tid, men nu ökade de med 23 procent jämfört med höstterminen förra året. Extra glädjande var de rekordmånga förstahandssökande, 907 stycken, vilket är en ökning med hela 45 procent. I sin roll som utvecklingschef på Sveriges Arbetsterapeuter har Christina Lundqvist följt utvecklingen noggrant och även ansvarat för förbundets interna arbete för att öka söktrycket. – Det känns otroligt roligt – och det var på tiden att det hände någonting med de här sjunkande siffrorna. Som vi har längtat. Exakt vad som ligger bakom det ökade intresset för arbetsterapeutprogrammet är svårt att säga. Inför den senaste antagningsperioden har många olika aktörer gjort riktade insatser för att få fler att vilja bli arbetsterapeut. – Det har varit ett antal olika marknadsföringsinsatser på lärosätena. Förbundet har tagit fram material och varit synliga i sociala medier. Och det har varit ett stort engagemang bland både studenter och yrkesverksamma. Hon fortsätter: – Vi vet också att studenter som har sökt programmet säger att de googlar sig fram till ett intressant yrke. Christina Lundqvist tror att den nya utbildningen i Uppsala har skapat uppmärksamhet kring yrket och utbildningen. Ökade möjligheter att läsa till arbetsterapeut på distans kan också vara en framgångsfaktor. Förra året startade Umeå sin distansutbildning och i år erbjuder Jönköping University möjligheten att läsa en hybridutbildning på Campus Ronneby, läs mer om det på sidorna 22–25. Möjligheten att få jobb spelar antagligen också stor roll, speciellt i ekonomiskt tuffa tider. Och arbetsterapeut är verkligen ett yrke med goda framtidsutsikter. Det är med på Arbetsförmedlingens topplista över bristyrken och enligt Sacos rapport Framtidsutsikter ser det också ljust ut. Fler, fler, fler 16 TEMA: FLER Texter: Katja Alexanderson Illustrationer: Arad Golan Coll
17
18 TEMA: FLER – Många har kommit en bit i yrkeslivet när de söker till arbetsterapeutprogrammet och då tror jag att det blir extra attraktivt att veta att det finns goda förutsättningar att få jobb, säger Christina Lundqvist och tillägger att det är viktigt att öka kännedomen om yrket bland allmänheten, men även hos övriga professioner inom hälso- och sjukvården. Trots det ökade intresset är prognosen för de kommande fem till tio åren att det kommer vara fortsatt brist. De senaste åren har det tillkommit ungefär 400 legitimerade arbetsterapeuter årligen, men det räcker inte för att kompensera för pensionsavgångar och ökad efterfrågan på arbetsterapi. Fler utbildningsplatser och högre genomströmning är en del av lösningen, men enligt Christina Lundqvist handlar det också om att arbetsterapeuter ska vilja, och orka, arbeta högre upp i åldrarna. – Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer, så att arbetsterapeuter kan jobba utifrån hela sin palett av insatser. En annan aspekt är att se över hur arbetsterapeuters kompetens kan användas på bästa sätt inom hälso- och sjukvården. Finns det arbetsuppgifter som andra professioner kan göra i stället, för att avlasta arbetsterapeuter? – Behovet av stödpersonal till arbetsterapeuter har ökat kraftigt och i många verksamheter tittar man på nya former av arbetsväxling. Det är en fråga som vi på förbundet ser närmare på, för att kunna ge tydligare vägledning i hur det kan genomföras på ett bra sätt. Digitaliseringen är ett annat område som kan frigöra tid för arbetsterapeuter, till exempel vid snabba uppföljningar eller digitala hembesök. Sammantaget kommer det att krävas fortsatt idogt arbete från flera olika håll för att fylla behovet. En antagningsomgång med många sökande gör ingen sommar, men Christina Lundqvist är hoppfull: – Att antalet sökande till arbetsterapeutprogrammen har vänt uppåt visar att det faktiskt är påverkbart, att det går att åstadkomma en förändring. Nu behöver vi hålla i det goda arbetet! ¶ Arbetsterapeuter är på intet sätt den enda yrkesgrupp det kommer att råda brist på framöver. Tvärtom står välfärden inför en enorm kompentensutmaning, inte minst med tanke på att antalet 80-plussare kommer att öka kraftigt. Den senaste personalprognosen från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att den åldrande befolkningen gör att antalet anställda behöver öka med cirka 9 000 årligen fram till 2031, om inget annat förändras. Det är främst inom äldreomsorgen som behoven ökar, men också inom hälso- och sjukvård. Samtidigt ökar antalet i arbetsför ålder inte tillräckligt. – Den största utmaningen för välfärdens kompetensförsörjning är bristen på arbetskraft och att den kommer att tillta, säger Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, och tillägger att i sex av tio kommuner kommer andelen personer i arbetsför ålder till och med att minska. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård, många branscher slåss om personalen. Det kommer inte att räcka med att utbilda fler. – Den största möjligheten är den befintliga personalen. Bodil Umegård lyfter fram flera olika strategier, bland annat goda möjligheter ”Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer.” FOTO: PONTUS WIKHOLM Välfärdens befintliga medarbetare är nyckeln för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver att fler får, kan och vill arbeta heltid, men också längre upp i åldrarna, säger Bodil Umegård på SKR. ”Vad kan CHRISTINA LUNDQVIST
19 till kompetensutveckling och omskolning, att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt, och ny teknik. Men centralt är heltid som norm och ett förlängt arbetsliv. SKR har beräknat att behovet av fler anställda minskar med en tredjedel om alla deltidsarbetande jobbar tre timmar mer i veckan. Pensionsrekryteringar minskar med en fjärdedel om pensionsåldern ökar från 64 till 66 år för samtliga personalgrupper. Frågan är bara hur det ska gå till. – Det handlar om att ta tillvara och utveckla kompetensen hos befintliga medarbetare. Men också, i väldigt stor utsträckning, om att jobba proaktivt med arbetsmiljön. Här har vi ett partsgemensamt arbete med friskfaktorer – så att fler får, kan och vill arbeta heltid, men också längre upp i åldrarna. Bodil Umegård konstaterar att det är utmanande att utveckla arbetsmiljöarbetet i besparingstider. – Våra medlemmar har det tufft. De behöver gasa och bromsa samtidigt och det är svårt. Det är också osäkra förutsättningar för hur ekonomin kommer att se ut framöver. Trots det så behöver de jobba långsiktigt. Här vill SKR se värdesäkrade statsbidrag som gör det enklare för kommunerna och regionerna att planera sin verksamhet. Man föredrar generella statsbidrag framför riktade. Ökat heltidsarbete är intimt förknippat med jämställdhet. Kvinnor jobbar mer deltid, tar ut mer föräldraledighet, vabbar oftare och gör mer osynligt arbete både på jobbet och hemma. Och är dessvärre oftare sjukskrivna. – Om kvinnor och män skulle vara föräldralediga i lika stor utsträckning skulle man frigöra 10 000 årsarbeten i kommuner och regioner. Eftersom det är 80 procent kvinnor i sektorn blir det extra tydligt att kvinnor är mer frånvarande och tar större ansvar för framför allt barn. Bodil Umegård konstaterar att utformningen av socialförsäkringspolitiken är ett statligt ansvar, men säger att arbetsgivarnas ansvar är att se till att kvinnor och män har lika förutsättningar och möjligheter till karriär- och löneutveckling. Heltid som norm är en viktig del av det. – Det är viktigt att erbjuda heltidstjänster, att man inte erbjuder 93 eller 72 procent … När det gäller ett förlängt arbetsliv ses redan en uppåtgående trend. Bodil Umegård slår ett slag för att erbjuda seniora medarbetare fortsatt tillsvidareanställning. – Det behöver inte betyda att man jobbar heltid efter 65-årsdagen, men det underlättar för en varaktig, hållbar schemaförläggning och man visar vilken viktig resurs de här personerna är för verksamheten. Hon poängterar vikten av att inte bara fokusera på individuella lösningar utan lyfta det till organisatorisk nivå. – Det kan vara så enkelt som att fråga alla medarbetare: Vad kan vi göra för att du ska vilja arbeta kvar? i stället för att slentrianmässigt fråga: När var det du ville gå i pension? Utmaningarna framöver är som sagt många, men Bodil Umegård känner ändå tillförsikt. – Kommuner och regioner har varit väldigt bra på att hantera tidigare rekryteringsutmaningar, som när 40-talisterna gick i pension. Vi ser att heltidsarbetet ökar, fler arbetar efter 65 samtidigt som antalet anställda har ökat de senaste åren. Och jag tycker att man är bra på att se nya lösningar. Men det betyder inte att det kommer att vara lätt. ¶ ”Kvinnor är mer frånvarande och tar större ansvar för framför allt barn.” FOTO: SKR vi göra för att du ska vilja arbeta kvar?” Fotnot. Grotta ner dig i SKR:s personalprognos 2021–2031. bit.ly/SKR-prognos BODIL UMEGÅRD
20 TEMA: FLER ”Vi tillsammans kan För fem år sedan riskerade Jönköpingskretsen att stå utan styrelse. I fjol utsågs de till Årets värvare av förbundet. Årets värvare. Det fina priset kammade Jönköpingskretsen hem förra året. Och det är ingen slump att medlemssiffrorna ökat med 14,5 procent de fem senaste åren, under samma period har förbundet som helhet ökat med 3,5 procent. Nyckeln till framgång är bland annat ett tydligt fokus på studenter, men det handlar också om att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer lokalt via sociala medier och nyhetsbrev, ordna aktiviteter på Arbetsterapins dag och skriva debattartiklar. Men vi tar det från början. 2019 riskerade kretsen att stå utan styrelse när alla de dåvarande ledamöterna valde att avgå. Men lyckligtvis blev det inte så. – Vi var ett gäng som tyckte det var viktigt att bevara den lokala kretsen. Några hade lite erfarenhet, men det var ett nytt engagemang för oss allihop. Vi blev en helt ny styrelse som skulle försöka navigera i kretsarbetet, men vi hade varandra, säger Elin Evaldsson. Det var en rejäl utmaning och till fullmäktige 2021 motionerade de därför om att förbundet skulle ta fram ett grundläggande och lättläst utbildningsmaterial för nybörjare på styrelsearbete. Elin, som var kretsordförande då, kallade det skämtsamt för ”kretshandbok för dummies” i en intervju med Arbetsterapeuten. Tanken var att sänka trösklarna för att få folk att vilja och våga ta på sig ett styrelseuppdrag. Motionen bifölls. – Det har varit ett jättearbete från förbundet centralt som satt ihop det och tagit det på allvar. Det har underlättat styrelsearbetet, säger Elin. För att locka personer till styrelsen har de medvetet jobbat med att sänka trösklarna. Det ska vara lätt att engagera sig och de har velat vara många i styrelsen, helst sex-sju stycken. Då går det att missa ett möte utan att det ställer till problem och det blir mindre tidskrävande. För att hitta nya ledamöter har de oftast frågat personer de tror skulle passa i styrelsen. – Det första svaret är ofta: Nej, inte jag, jag har ingen erfarenhet. Men när vi börjar prata om vad vi i styrelsen gör går det lättare. Att man kan vara med utifrån sina egna förutsättningar och inte behöver lägga hela sin fritid på uppdraget, säger Johanna Johansson som är kretsordförande i dag. Just i år har det dock varit lite tuffare att fylla platserna, de är bara fyra. Men Elin och Johanna tror att det kommer att ordna sig framöver. Förutom de ordinarie ledamöterna brukar även kretsens LOM Linnea Kjell vara med på mötena, viket ger bra koll på vad som händer i regionen. Och tack vare att ledamoten Julia Pettersson jobbar i Jönköpings kommun får styrelsen också in kommunernas perspektiv och en bra kontaktyta. Ida Adolfsson är den fjärde ledamoten. Elins och Johannas erfarenhet är att professionsfrågorna är en bra in ”Vi var ett gäng som tyckte det var viktigt att bevara den lokala kretsen.” ELIN EVALDSSON FOTO: PRIVAT JÖNKÖPINGSKRETSEN
21 göra skillnad” gång till att prata om facket. Att lyfta vikten av professionspolitiskt påverkansarbete för att stärka arbetsterapins och arbetsterapeuters ställning. Därifrån går det ganska lätt att komma in på mer klassiska fackliga frågor som arbetsmiljö och löner. – Det handlar om att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Elin. Johanna fyller på: – Vi behöver vara många som är med för att våra åsikter ska väga tyngre. Ju fler vi är desto bättre. Professionsfrågorna är också ett naturligt sätt att nå studenterna. – När de frågar varför det inte finns arbetsterapeuter i skolan, eller på andra ställen, brukar jag säga att vi måste engagera oss fackligt för att trycka på politikerna för att visa på vikten av arbetsterapi på andra arenor än de traditionella, säger Johanna som är lärare på arbetsterapeutprogrammet i Jönköping. Studentrekryteringen är den stora framgångsfaktorn bakom kretsens fina siffror, enligt Elin och Johanna. Det handlar om att fånga upp dem redan under utbildningstiden och visa värdet av att vara med i Sveriges Arbetsterapeuter. Bland annat har de presenterat kretsen och svarat på frågor om lokalt löneläge och potentiella arbetsplatser i frågestunden som ingår i förbundets kurspaket ”Dags för yrkeslivet” som riktar sig till studenter i slutet av utbildningen. Att rekrytera yrkesarbetande arbetsterapeuter är svårare, de är trots allt bara fyra i styrelsen. Här gäller det i stället att visa vad kretsen gör och påminna om varför facket är så viktigt. De arrangerar aktiviteter på Arbetsterapins dag, syns i sociala medier och skriver lokala nyhetsbrev till sommaren och vid jul. Medlemmarna är också välkomna på styrelsemötena. – Vi har också varit med i Pride och nu har vi tagit oss an debattartiklar och verkligen försökt fokusera på det. Om vi syns som krets är det större sannolikhet att vi får engagerade medlemmar, säger Johanna. Både Elin och Johanna tror att arbetsplatsombuden är en nyckel till att rekrytera yrkesarbetande medlemmar. Ombuden träffar nya kollegor på arbetsplatsen och kan ställa den viktiga frågan: Är du med i facket? Det är också lokala ombud som kan sätta upp affischer och ge ut broschyrer – styrelsen kan informera om var man hittar materialet. Därför brukar de alltid höra av sig och presentera kretsen för nya förtroendevalda – och bland annat berätta vilka frågor kretsstyrelsen jobbar med. – På vår to-do-lista står att ordna en träff med lokala ombud för att höra vilka frågor som är viktiga för dem och vilket stöd de behöver, säger Johanna. Avslutningsvis konstaterar de att alla kretsar är olika och att man måste anpassa sig efter sina förutsättningar – alla har ju inte förmånen att ha en studieort i sitt upptagningsområde. Johanna skickar med några ord på vägen. – Ha lite tålamod. Första gången du gör något kanske det inte ger den effekt du önskar. Då får man prova en gång till eller pröva andra idéer … och sen utvärdera och blev det inte bra då får man prova någonting annat. Katja Alexanderson ”På vår to-dolista står att ordna en träff med lokala ombud.” JOHANNA JOHANSSON FOTO: PRIVAT
Samma klassrum – men 20 mil bort åndag v. 35 är det dags. Då startar den första gruppen arbetsterapeutstudenter som valt den nya hybridutbildningen vid Jönköping University. På Campus Ronneby i Blekinge kommer 10 studenter att följa undervisningen i realtid tillsammans med de 37 studenterna som är på plats i Jönköping. – Det ska bli fantastiskt roligt att kunna erbjuda fler studenter utbildning som kanske inte valt att studera annars. Jag tänker att vi kommer att få väldigt motiverade studenter som väntat på möjligheten, säger Eva Edström, programansvarig vid Jönköping University. Hon har haft mycket kontakt med Campus Ronneby som har drivit fråBristen på arbetsterapeuter finns över hela landet. Umeå universitet har satsat på distansutbildning för att locka fler studenter. Och till hösten startar Jönköping University en hybridutbildning där studenterna följer undervisningen i realtid på Campus Ronneby i Blekinge. Text: Anki Wenster Illustration: Arad Golan Coll 22 TEMA: FLER k Campus Ronneby är ett lokalt campus för högre utbildning som ägs och drivs av Ronneby kommun.
gan. Efter pandemin finns en annan flexibilitet och flera av lärarna jobbar till och från på andra orter. Hon tror inte att tillgängligheten blir ett problem för studenterna. Däremot finns det andra utmaningar. – Vi arbetar utifrån en studentaktiv pedagogik och det kräver lite extra, av såväl lärare som tekniklösningar i och i anslutning till hybridsalarna för att det ska fungera. Active Learning Classroom innebär att studenterna utgår från instuderat material som finns på lärplattformen. Man träffas sedan i grupper i klassrummet och arbetar med olika frågeställningar. Studenterna sitter vid runda bord där de har tillgång till bildskärm och whiteboard. Läraren har ingen fast plats utan roterar i klassrummet, lyssnar och fångar upp frågor och har genomgångar efter behov. – Det fungerar alldeles utmärkt om samtliga studenter är i samma rum. Utmaningen blir nu att vi har två grupper i Ronneby och sex grupper i Jönköping som ska tillämpa samma pedagogik. De ska kunna uppfatta vad som kommuniceras av såväl lärare som andra studenter utan att störas av varandra. Vi jobbar mycket med det och tränar på att hantera tekniken på ett bra sätt och få det att fungera praktiskt. I Blekinge på Campus Ronneby, 20 mil söderut, finns verksamhetsutvecklaren Åsa Direnius. Här driver man sedan tidigare decentraliserade utbildningar i samarbete med Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet. – Jag är väldigt imponerad av samarbetet med Jönköping University. Det har varit positivt och alla är väldigt engagerade, och vi jobbar tillsammans med tekniker i Jönköping för att lösa de tekniska utmaningarna med undervisning via länk. Som planen ser ut (i början av maj) kommer studenterna på Campus Ronneby att mötas av en sal möblerad för två grupper. Varje grupp har tillgång till en whiteboard och en större skärm – samt en teknisk lösning med mikrofon, högtalare och kamera. Läraren i Jönköping har möjlighet att kommunicera med en grupp åt gången i ett ”virtuellt ljudrum”. Studenterna styr det virtuella rummet via en kontrollpanel. 23 kk
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=